SKB såg många fördelar i Forsmark
Det finns stora säkerhetsmässiga fördelar. Men det blir också både enklare att utföra och billigare att bygga ett slutförvar för använt kärnbränsle i Forsmark.
Foto: Staffan Claesson/Arkiv
Underlaget till styrelsens beslut visar markanta skillnaderna mellan de två platserna, Laxemar i Oskarshamns kommun och Forsmark i Östhammar. Viktigast är att det finns få vattenförande sprickor på det djup där man vill förlägga förvaret. I Forsmark är medelavståndet mellan sprickorna över 100 meter. I Laxemar är motsvarande avstånd 5-10 meter.
"I Forsmark betyder det att grundvattenflödet genom förvaret blir begränsat. Det ger stora säkerhetsmässiga fördelar för kopparkapselns och bentonitlerans långtidsfunktion.", skriver SKB i rapporten.
Bentonitleran som ska användas för att bädda in kapslarna med i berget fungerar bäst när vattnet är salt. Men vid en framtida istid finns det en risk att sött smältvatten kommer ner i förvaret. "Vi kan i dag inte utesluta att bentonitleran eroderas om det omgivande grundvattnet får för låg salthalt", skriver SKB.
Om så sker kan det i sin tur leda till att kapseln efter lång tid skadas av sulfidkorrosion. Men med Forsmarksalternativet är grundvattenflödena så låga att ett sådant scenario är mindre troligt, och om det trots allt inträffar påverkas enbart ett fåtal kapslar och det först efter hundratusentals år.
- Att berget är torrare i Forsmark slår igenom på en rad olika faktorer, förklarar SKB:s platschef i Forsmark Kaj Ahlbom.
Det torra och sprickfattiga berget på förvarets nivå (cirka 470 meters djup) underlättar nämligen också genomförandet av bygge och drift.
En annan sak är att bergets värmeledande förmåga gör att kapslarna med använt kärnbränsle kan placeras tätare i Forsmark. Förvaret blir därmed som helhet 30 procent mindre än om man i stället hade valt Laxemar, något som får stora konsekvenser. Det krävs bland annat mindre bergarbeten och mindre återfyllnadsmaterial.
Att kostnaden skulle ha spelat någon roll för beslutet förnekades bestämt av SKB:s vd Claes Thegerström vid presskonferensen i förra veckan. Men de kalkyler som gjorts visar att ett förvar i Laxemar skulle ha blivit cirka 4,5 miljarder kronor, eller 15 procent, dyrare än ett förvar i Forsmark.
Visserligen blir det fler transporter när det använda kärnbränslet ska transporteras från mellanlagret i Oskarshamn till Forsmark. Men samtidigt kan SKB nu konstatera att "jämförs transporter och energiåtgång så kompenseras mer än väl de kapseltransporter som behövs till ett förvar i Forsmark, av de mer omfattande transporterna av bergmassor och återfyllnadsmaterial" som behövs för ett förvar i Laxemar.
Fanns det då inga nackdelar med Forsmark? Jo, de höga bergsspänningarna kan leda till att vissa delar av förvaret måste förstärkas mer. Dessutom finns det höga naturvärden i området. Bland annat kan ett antal sällsynta gölgrodor förlora sina hem när SKB tvingas fylla igen deras gölar.
- Men vi kommer se till att gölgrodorna bevaras och vi för diskussioner med länsstyrelsen om hur det ska göras, säger Kaj Ahlbom och tillägger att det bland annat kan bli fråga om att gräva nya gölar för att ersätta dem som försvinner.
Han tycker att det är en stor fördel att säkerhetsanalyserna gav ett så tydligt utslag för Forsmark. Det som till sist talade för Oskarshamn var yttre faktorer som att hela hanteringskedjan för det använda kärnbränslet skulle ha hamnat på samma plats i landet.
Det var i onsdags i förra veckan som SKB beslutade att man vill förlägga slutförvaret för använt kärnbränsle i Forsmark. Valet stod mellan Forsmark i Östhammars kommun och Laxemar i Oskarshamns kommun där förstudier och platsundersökningar pågått i nästan 15 år. Enligt det förslag som nu finns ska slutförvaret ligga sydost om kärnkraftverket i Forsmark. Slutgiltigt beslut fattas av regeringen om några år.
Så jobbar vi med nyheter