SKB-ansökan dröjer ett år till
Det blir tidigast i december 2010 som ansökan om att få bygga ett slutförvar för använt kärnbränsle i Forsmark kommer att vara klar. Det är den del som handlar om den långsiktiga säkerheten som drar ut på tiden.
Foto: Eva Nevelius
Nu blir det inte riktigt så. Det mesta kommer visserligen att vara klart i juni enligt Kerstin Blix. Men den del som handlar om den långsiktiga säkerheten kräver ytterligare finputsning.
- Det är den absolut viktigaste delen. Om vi inte klarar den så är det andra ganska oväsentligt. Men mitt intryck är att vi lever upp till säkerhetskraven med råge. Det är så många års arbete, så gediget att det knappast finns något som kan mäta sig med det.
Det är Kerstin Blix som håller i trådarna som SKB:s projektledare på konsultbasis. Hon har lång erfarenhet, bland annat från tiden som miljöchef för Hammarby sjöstad och senare för Citybanan åt Banverket.
Hur skiljer sig kärnbränsleförvaret från tidigare uppdrag?
- Där stod jag bokstavligen på kanten av gropen, pekade och sade: Så kan ni inte göra. Det var mitt i byggprocessen. Nu handlar det än så länge mer om en "papperstunnel" att forcera. Först senare kommer det att bli en bergtunnel, skojar hon.
Och det är en gigantisk papperstunnel, den absolut största Kerstin Blix varit med om och troligen också en av de mest omfattande miljöprövningarna i svensk historia. De två ansökningarna kommer gemensamt att uppgå till runt 9 000 sidor.
- Det är en hel del att hålla i huvudet. Det gäller att tänka rätt, säger hon som bland annat har en bakgrund inom UD med inhopp på ambassaderna i dåvarande Leningrad, Moskva och Belgrad.
Men i sitt nuvarande uppdrag har hon störst nytta av tiden på miljödepartementet. Där arbetade hon som sakkunnig expert i sex år under tre olika regeringar och tre miljöministrar, Birgitta Dahl, Olof Johansson och Anna Lindh.
SKB:s ansökan beskriver hon som en plädering. Företaget står bokstavligt talat inför domstolen och lägger fram sitt fall. ´
Det är viktigt att organisationen känner sig nöjd med den ansökan de till sist presterar, men knappast troligt att motståndarna kommer att vara det.
- Vi kommer aldrig att kunna göra en ansökan för dem som inte tycker att det här är bra, en ansökan för våra kritiker. Till sist är det vi som bestämmer. Men när vi väl lämnar ifrån oss ansökan måste vi känna att den håller den kvalitet vi vill.
När ansökan granskats av myndigheterna blir det upp till regeringen och Östhammars kommun att fatta de avgörande besluten. Gången - med dubbel prövning enligt två olika lagstiftningar och alla de olika instanser som sedan ska säga sitt - är så komplicerad att till och med projektledaren själv behöver en fusklapp för att minnas rätt.
Men komplexiteten skrämmer knappast Kerstin Blix som hellre fokuserar på möjligheterna än svårigheterna. Och trots ansökans omfång lovar hon att den också kommer att vara möjlig att förstå.
- Det är delvis mitt ansvar att se till att det blir så, säger hon lugnt.
Så jobbar vi med nyheter