Skarvjakten hotad – kriget i Ukraina avgörande faktor

I år har drygt 500 skarvar skjutits längs den uppländska kusten och i Gävle skärgård. Nu kan jakten vara hotad då det är brist på både ammunition och pengar.

Jan Olsson från Älvkarleby sportfiske konstaterar att det behövs ekonomiskt stöd för att skarvjakten ska kunna fortsätta på samma sätt som tidigare.

Jan Olsson från Älvkarleby sportfiske konstaterar att det behövs ekonomiskt stöd för att skarvjakten ska kunna fortsätta på samma sätt som tidigare.

Foto: Kjell Sjöberg

Östhammar2024-05-04 21:00

Nyheten i korthet

  • Skarvjakten längs den uppländska kusten och i Gävle skärgård hotas av brist på ammunition och pengar. Cirka 500 skarvar har skjutits hittills i år.
  • Älvkarleby Sportfiske, som utför största delen av jakten, måste nu använda dyrare stålammunition av miljöskäl, vilket ökar kostnaderna.
  • Jakten är nödvändig då skarven är en invasiv art som skapar obalans i Östersjöns ekosystem genom att äta stora mängder fisk och skada yrkesfiskarnas utrustning.

Det är Älvkarleby sportfiske som genomför det mesta av skyddsjakten på skarv i de norra delarna av Uppsala län liksom i Gävle skärgård. 

På flera håll längs med Östersjökusten samt vid naturreservatet Gräsö östra skärgård är det möjligt att jaga skarv. I dag finns det tillstånd från länsstyrelserna i Uppsala och Gävle att skjuta maximalt 1 500 fåglar i de här områdena.

undefined
Maginnehåll på en skarv.

– Så här långt i år har vi skjutit 500 skarvar med en totalvikt på ett ton i Gävle samt längs med den uppländska kusten, förklarar Jan Olsson hos Älvkarleby Sportfiske.

Nu är jakten hotad – orsaken stavas pengar och ammunition.

– Som det är nu får vi bara jaga skarv med stålammunition och inte bly av miljöskäl. Det innebär rejält ökade kostnader för oss som kommer att ha effekter på jakten.

Till UNT samt i ett upprop på sociala medier berättar nu Älvkarleby sportfiske om behovet av ekonomiskt stöd.

Enligt Jan Olsson kostar en kula stålammunition mellan 25 och 40 kronor medan en i blykula går på 4 kronor. 

– Då jakten är omfattande och ganska svår att genomföra så går det åt cirka fem kulor per skjuten fågel. Det blir på totalen mycket pengar för ammunition.

Men behövs verkligen den här typen av jakt?

– Fågeln är en invasiv art som skapar obalans i Östersjöns ekosystem då den fångar och dagligen äter stora mängder med fisk samt skadar yrkesfiskarnas utrustning, säger Jan Olsson.

undefined
Här är Jan Olsson på plats på en av de öar i Karlholmsfjärden där skarven häckar för att leta pit-tags som sätts på öringssmolt när de släpps ut i Dalälven. Med dessa kan man spåra fiskens rörelser. Genom att lokalisera dessa kan man även slå fast hur många smolt som tagits av skarven.

Undersökningar av Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) visar att så mycket som drygt 30 procent av 60 000 smolt som satts ut på senare tid ätits upp av skarv, häger och säl. Den siffran har också gått upp över tid.

En annan sak som påverkar jakten är att det stundtals är brist på stålammunition.

– Kriget i Ukraina har gjort att efterfrågan på tändhattarna ökat. Det har inneburit att den ammunition som vi använder inte prioriteras på samma sätt längre av tillverkarna.

Han berättar att de fått en del hjälp av kommunens skyddsjägare men framförallt av privatpersoner med jaktlicens som ställt upp ideellt med tid samt skjutit med inköpt egen ammunition. 

– Vi har även använt en hel del egna pengar för att köpa in ammunition och betala de som hjälper oss, men nu börjar det bli knappt med resurser. Ska vi kunna fortsätta med på jakten på samma som tidigare behöver vi bland annat ekonomiskt stöd från både privatpersoner och myndigheter för att kunna köpa in ammunition och ge något bidrag till de som hjälper oss, säger Jan Olsson.

undefined
Aborre och gädda påträffad i magen på en skjuten skarv.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!