Skarven fortsätter att öka - Fiskare kan få ersättning för skador
Antalet skarvar i Sverige har ökat med 40 procent på sex år. Fiskeriverket föreslår nu att yrkesfisket ska få ersättning för skador som fåglarna orsakar på fångst och redskap.
Flest skarvar finns det i Stockholms län och i Mälaren. Längs Upplandskusten har sex skarvkolonier konstaterats, med sammanlagt 2 457 bon.
Skarven har blivit ett gissel för yrkesfisket. Det är i första hand så kallat bottengarnfiske efter ål och sik som drabbas.
— Lokalt kan de orsaka rätt stor skada för vissa typer av fiske. De biter genom maskorna på exempelvis stora ryssjor och bitskadad fisk går inte att sälja, säger Magnus Appelberg, laboratoriechef vid Fiskeriverkets kustlaboratorium i Öregrund.
I vissa fall förstörs upp till tio procent av fångsten. Fåglarna orsakar också skador på redskapen.
Det finns inga genomarbetade uppskattningar av hur stora de ekonomiska skadorna är. Men Fiskeriverket vill utreda och sedan ersätta yrkesfiskarna med viltskademedel.
Kunskapen om skarv och skador är än så länge liten.
— En skarv äter ungefär ett halvt kilo fisk om dagen. De dietanalyser vi gjort visar att den äter vad som finns. Men vi vet inte hur mycket av fångsten som de tar och vi behöver nya redskap för att minska antalet skarvar som fastnar.
Skarven är i dag inte rödlistad i EU. Men allmän jakt är inte heller tillåten, vilket gör det svårare att bromsa stammens tillväxt och utbredning.
Magnus Appelberg kan dock tänka sig att synen på skarven kan komma att ändras i framtiden.
— Det är alltid ett problem med en utrotningshotad art i övergången mellan bevarande och nyttjande. När man börjar se den som resurs så brukar man vilja ha den kvar. Den är till exempel rätt god att äta. Rökt skarv smakar utmärkt.
Trots skarvens snabba utbredning står dock ännu sälar för de största skadorna på yrkesfisket.
Så jobbar vi med nyheter