Hon ärvde bruket efter sin far Carl Gabriel Beck Friis. "Jag minns honom som en mycket kärleksfull pappa, det var han och jag", säger Simone Tufvesson.
Vi sitter en trappa upp i den del av herrgården som används i officiella sammanhang. Komplett med stora tavlor, slitna äkta mattor, speglar och kristallkronor. Bord och stolar i klassisk barock och gustaviansk modell. Som det ska vara i en herrgård från 1700-talet.
Simone Tufvesson är den åttonde generationen i ätten Beck-Friis. Hon är ovanlig så till vida att hon är kvinna och ung. I Sverige finns 38 procent kvinnor på listan över skogsägare, medelåldern är 61 år, enligt Skogsstyrelsen.
Simone ärvde Hargs bruk, 2005, när hon bara var 15 år. Tio år senare tog hon arvet i besittning. Ett önskemål i testamentet efter pappa friherre Carl Gabriel Beck Friis, var att Simone måste fylla 25 innan hon fick ta över. Fadern ville att Simone skulle gå en utbildning med betoning på ekonomi. Under tiden förvaltades bruket av en grupp personer som kunde verksamheten utan och innan.
– Jag valde agronomutbildningen, för att jag alltid har varit intresserad av djur och lantbruk, säger hon.
Att väljas ut till ett liv som ägare av ett fullt fungerande vallonbruk med en omsättning på 64 miljoner kronor (2020), med uttalat syfte att bevara, förvalta och utveckla egendomen kan ju tyckas privilegierat, ...eller så kan det vara ett supertungt ok att bära. Hon kanske hellre hade velat bli pilot eller lärare?
– Nej, jag ser det absolut som ett privilegium, jag valde verkligen det här livet självmant, säger Simone Tufvesson.
Hon ser ut att mena vad hon säger.
Jag frågar, fånigt, om hon kallar sig friherrinna och hon ler vagt.
– Nej, det får jag inte, en sådan titel kan man bara gifta sig till som kvinna, inte ärva. Men jag struntar i sånt där, säger hon med visst eftertryck.
Övervåningen i herrgården är officiellt utrymme, en historisk kulturmiljö som bevarats till eftervärlden.
Anlägger man en feministisk synvinkel på adelns mossiga sätt att hantera titlar, blir man ändå lite förbannad. Hon äger ju hela klabbet! Det visar sig efter lite Google-sök att hennes två barn, Hedvig 2,5 år och Carl Gabriel 1, inte heller gills i adelskalendern. Eftersom de ärver sin mor.
Kommer du förebereda dem på att ta över?
– Jag vill att det ska gå vidare i nästa generation så klart. Jag tog över ett bruk i mycket gott skick, och jag vill ge vidare det, helst i ännu bättre skick. Men vill de inte så tänker jag inte tvinga dem. Jag vill framför allt ge dem en trygg och härlig miljö att växa upp i.
Simone Tufvesson minns sin pappa Carl Gabriel som en glad och skämtsam pappa, som tog sig tid att leka och busa.
– Mina föräldrar levde separat, jag växte upp med mamma i Bromma. Men på lov och helger var jag här, med pappa. Han var rolig och kärleksfull, vi hade så mysigt ihop, det var han och jag – alltid. Det har bidragit till att jag vill bo här, det här är mitt hem, ett liv jag vill leva.
Simone Tufvesson var 15 när hennes pappa gick bort. I testamentet fanns en vilja att hon skulle fylla 25 innan hon fick ta över. Och plugga ekonomi. "Jag valde att läsa agronomutbildningen, det var där mitt intresse fanns."
Egentligen hade hon kanske inte tänkt bosätta sig permanent i Harg på en gång, men det hela kom i annan dager när hon väl klev in på brukskontoret 25 år gammal. Där mötte hon nämligen Jakob Tufvesson, nyanställd driftchef, och det slog gnistor.
– Ja, vi blev kära och bestämde oss för att vi skulle bo på bruket. Det är en förmån att få driva det här ihop med sin man, säger hon.
2019 gifte de sig, sen kom dottern Hedvig och 2021 föddes sonen Carl Gabriel, döpt efter morfar.
Hargs bruk AB är en verksamhet som spänner över skogsbruk, lantbruk, fastighetsförvaltning, kultur- och viltvård. Bruket har också stort engagemang i Hargs hamn AB.
– Ett hållbart och långsiktigt brukande är jätteviktigt. Skogen är ryggraden, den utgör 75 procent av omsättningen, säger hon.
Men hjärtat klappar kanske lite extra för lantbruket, som Hargs bruk tog över när den siste arrendatorn gav upp med ålderns rätt 2014.
Både Simone och Jakob är intresserade av djurhållning och lantbruk. De har utbildning, kunskap och vill vara aktiva i den delen. Jakob Tufvesson växte upp på en gård i Skåne med mjölkkor, potatisodling och åkermark. Så steget in i Löhammars ladugård var inte svårt att ta.
– Att hålla landskapet öppet är viktigt och djuren gör jobbet bäst. Vi har runt 1 000 djur, och jag rycker gärna in där om det behövs, men med barnen så blir det inte så ofta som jag skulle vilja, säger Simone.
Större delen är dikor, som blir kravmärkt kött. På marken odlas också spannmål.
– Som världsläget ser ut just nu är livsmedelsproduktionen extra viktig, säger hon.
Här växer 150 år gamla tallar, ett bevarat stycke skog alldeles bakom herrgården. Brukets markinnehav finns i tre kommuner, Östhammar, Uppsala och Norrtälje.
Skogen då? En gång vital som bränsle i järnmalmstillverkningen. I dag går den till timmer, pappersmassa och brännved. Men skogsbruket kommer inte utan utmaningar.
– Den största är definitivt alla stormar. Stormfälld skog måste tas om hand direkt annars blir den angripen av skadedjur. Hållbart skogsbruk för oss är att ha en långsiktig skogsbruksplan så att vi alltid har ett virkesförråd som växer. Men nu måste vi göra nya beräkningar, efter stormar och skadeangrepp.
Hargs skogsbestånd drabbades hårt av stormarna Alfrida och Malik, och de stressade träden har dragit till sig den fruktade granbarkborren.
– I vissa bestånd har 30 procent angripits, och det måste tas ned, snabbt. Annars sprids angreppet. Oavsett vad vi får fram i våra nya beräkningar så är granbarkborren det största hotet. Gör vi ingenting kan i princip allt dö. Så vi har stort fokus på detta, säger Simone Tufvesson.
Ett viktigt uppdrag för ägaren av Hargs bruk är att ta vara på alla 450 byggnader som finns på ägorna. Simone har axlat sin pappas mantel. Han lade ned ett stort jobb på att få bruket i gott skick.
I debatten om skogsproduktionen står hon på den traditionella sidan. Skogsbruket på Harg skiljer sig inte nämnvärt från hur det ser ut i Sverige generellt. Skogen brukas till 95 procent enligt hyggesbruksmetoden. Fem procent utgörs av kontinuitetsskogsbruk, där skogen gallras och återplanterar sig själv på naturlig väg.
– Man får trots allt bättre kontroll om man planterar själv. Vi är måna om att tall och gran ska växa på rätt mark, då blir den mer motståndskraftig. Vi vill förädla och optimera skogsbruket, och det görs bäst om man bedriver hyggesbruk.
Simone Tufvesson tror att klimat och miljö gynnas av att skogsägaren får bestämma själv. Bättre och effektivare återplantering ger mer skog som kan fungera som kolsänkor.
– Och i omställningen från plast till papper behövs det massavedsproduktion. Där vill vi vara med och bidra.
Men allt på Harg är inte skog och jord. Här finns 450 olika byggnader att vårda. Hargs bruk upplåter en del lokaler för kulturändamål och ett arv från Carl Gabriel den äldre är också att årligen dela ut stipendier till lokala föreningar.
– Sådant var pappa väldigt engagerad i och det känns bra att fortsätta på det han påbörjat där också, säger Simone Tufvesson.