Samråd inför slutförvar ska granskas
Vem bestämmer egentligen var och hur kärnavfallet ska förvaras - experterna, politikerna eller lokalbefolkningen?Den frågan ska professor Rolf Lidskog vid Örebro universitet försöka besvara i ett nytt forskningsprojekt som stöds av SKB.
Rolf Lidskog är professor i sociologi på Örebro universitet och har forskat mycket om mötet mellan experter och allmänhet i flera laddade frågor. Utbygganden av 3G-nätet för mobiltelefoni är en sådan fråga, och kärnavfallets placering är en annan. Han säger att det finns två vanliga perspektiv på mötet mellan experter och lokalbefolkning.
— Ett är att experterna har sakkunskapen och att allmänheten därmed får en underordnad roll, där experterna bestämmer och ska lära allmänheten att förstå vad saken handlar om. Ett annat är att de som faktiskt bor i ett område ska ha rätt att bestämma allting i området.
Rolf Lidskogs perspektiv är att både experterna och allmänheten har viktiga kunskaper i slutförvarsfrågan som bör tas tillvara.
— Olika personer ser risker på olika sätt, inte ens inom expertsamfundet är man helt överens. Sedan har vi ju miljöorganisationer, industriföreträdare och medborgare som av sociala, kulturella, politiska och ekonomiska skäl ser saken olika.
I ett nytt forskningsprojekt ska Rolf Lidskog tillsammans med kollegan Linda Soneryd som är doktor i sociologi granska hur allmänhetens kunskap, förståelse och bedömning av kärnavfallsfrågan hanteras av SKB i samrådsprocesserna i Östhammar och Oskarshamn. Studien inleds den 1 januari 2005 och ska pågå till 30 juni 2006.
Öppen inbjudan
— Vi ska granska samrådets möjligheter och gränser. Vad kan man diskutera, vad är relevant och i vilka frågor kan man mötas.
Ser du någon risk att lokalbefolkningen blir utestängd för att man inte förstår vad experterna pratar om?
— SKB ska ha en öppen inbjudan till samråden där man möjliggör för många att kunna vara med och förstå. Sedan är det upp till medborgarna att besluta om man vill vara med.
I dagens samhälle finns det oerhört många frågor att engagera sig i, menar Rolf Lidskog.
- Ingen klarar att engagera sig i alla frågor. Man får välja vilka frågor man vill lägga sin tid och kraft på.
Ändå är det viktigt att både medborgare och miljöorganisationer är med i samrådsprocessen inför ett slutförvar, anser Rolf Lidskog.
— Vi måste kunna påverka i frågor som berör oss. Det är viktigt ur ett demokratiperspektiv och för legitimiteten i ett fullmäktigebeslut att veta vad lokalbefolkningen tycker och tänker i en sådan här fråga.
Hur ser du på kritiken att slutförvarsfrågan har marginaliserats genom att flyttas från riksplanet till kommunnivå?
— Det finns en berättigad kritik från miljöorganisationer, allmänhet och kommuner att myndigheterna på 90-talet låtit frågan finnas bara på lokal nivå. Men i dag får kommunerna ett helt annat stöd på riksplanet.
Rolf Lidskog tror att Östhammar och Oskarshamn numera kan få den hjälp de behöver från SKI, Statens kärnkraftsinspektion, och andra myndigheter.
— Ofrånkomligen blir ju slutförvarsfrågan lokal, slutförvaret ska ju ligga någonstans. Men det behöver inte innebära frånvaro av stöd från myndigheter och rikspolitiker.
Inte styrd forskning
I den studie som Rolf Lidskog och Linda Soneryd ska genomföra kommer man att delta vid samrådsmöten och även intervjua lokalbefolkning, miljöorganisationer och kommunernas representanter. Flera frågor ska belysas: vad man samråder om, vilka kunskaper och föreställningar om framtida miljörisker som kommer upp och hur tar man tillvara resultaten av diskussionerna.
— Är man nöjd med att bara ha diskuterat en fråga eller låter man det påverka beslutsprocessen, frågar sig Rolf Lidskog som tycker att det ska bli väldigt roligt att följa i detalj hur samrådsprocessen ser ut i Östhammar och Öskarshamn.
Han tycker inte att det är något bekymmer för självständigheten att det är SKB som finansierar forskningen med en insats på en miljon kronor.
— Det här är ingen styrd forskning, vi har själva formulerat vårt forskningsproblem. Det enda krav som SKB ställt är att vi ska presentera våra delresultat till intresserade.
Rapporter och muntliga föredrag som allmänheten kan ta del av kan bli aktuella mot slutet av perioden. I övrigt är det upp till SKB och andra att dra nytta av lärdomarna som studien kan ge.
— Vi kommer att dra slutsatser och peka på förtjänster och brister i samrådsprocessen. Sedan hoppas man ju alltid som forskare att andra kan dra nytta av den kunskap som vi producerar, säger Rolf Lidskog.
UNT FAKTA
Svensk Kärnbränslehantering, SKB, har satsat stora belopp på naturvetenskaplig forskning för att ta reda på hur berggrunden och naturen ser ut i de två utvalda platsundersökningskommunerna Östhammar och Oskarshamn, inför ett slutförvar av det svenska kärnavfallet.
Ett samhällsperspektiv i frågan har däremot saknats. SKB har fått kritik för detta av en expertgrupp på Uppsala universitet, och nu satsar SKB på ett samhällsvetenskapligt forskningsprogram om hur ett slutförvar kan påverka samhället.
Så jobbar vi med nyheter