Klockan är tjugo i nio på morgonen när den övningen drar igång. En motorbåt har kört in i tolv personer som paddlar havskajak vid Granön söder om Hargshamn och samtliga inblandade har hamnat i vattnet. Det är en sommarstugeägare, spelad av övningsledaren Jan Stangebye, som ringer in larmet till Storstockholms räddningscentral.
– Jag ser inte någon längre, men jag hör att de ropar på hjälp. De var 10–15 stycken, ni måste komma hit fort, säger han med upprörd röst.
En knapp halvtimme senare hörs helikopterljud i luften och figuranterna hoppar ur sina kajaker. Strax syns Sjöfartsverkets Augustahelikopter från Norrtälje på himlen. En ytbärgare vinschas ned och bara två minuter senare är den första skadade räddad ur vattnet och inne i helikoptern. Samtidigt kommer de första båtarna till platsen. Det är räddningstjänstens egen båt ”Flamman” och Sjöräddningssällskapets Olof Wallenius.
Nu finns tre olika aktörer på plats vid olycksplatsen. Jan Stangebye, som följer övningen från en pråm i närheten av olycksplatsen, berättar att det är just samverkan mellan de inblandade som är huvudsyftet med den här övningen.
– Var och en av oss är expert på det vi gör, men utmaningen är att få alla att kunna jobba ihop och få kommunikationen att fungera.
Eftersom olyckan har skett på statligt vatten leds arbetet från Sjö- och flygräddningscentralen i Göteborg. Där beslutas att befälhavaren på Olof Wallenius ska vara on-scene commander, det vill säga ansvarig för räddningsledningen på plats. Därmed är det därifrån allt samordnas.
Samtidigt som bärgningen pågår för fullt ute vid Granön har räddningstjänst, ambulans och polis upprättat ett katastrofcentrum i Hargshamn. Där ska en bedömning och prioritering av alla skadade göras innan övningen är slut. Genom att prata med dem som är vid medvetande försöker man också få en bild av hur många personer som har varit med om olyckan. Det råder oklarheter om det rör sig om tretton personer inklusive eller exklusive båtföraren, som visar sig ha omkommit. Helikoptern och båtarna spanar efter fler skadade i området och en polispatrull söker igenom Granön innan räddningsledaren känner sig säker på att det är tretton personer totalt.
Två timmar har gått när sjöräddningsinsatsen avbryts. Jan Stangebye och hans räddningsledarkollega Christer Byström är både förvånade och nöjda.
– Det gick klart över förväntan. Vi borde nästan ha haft fler figuranter, säger Christer Byström.
När övningsledarna återvänder till Hargshamn är även arbetet vid katastrofcentralen avklarat och bryggan vid campingen är full av övningsdeltagare som klappar om varandra. Även figuranterna, som är erfarna paddlare från Eskilstunaklubben Mestute Seakayaking, är nöjda.
– Det är nyttigt för oss att ser hur en räddningsinsats går till. Vi är ute och paddlar mycket i sådan här miljö och det här är absolut något som skulle kunna hända, säger Lena Liljequist, som är en av del tolv.
Även helikopterbesättningen tycker att det har varit en realistisk övning.
– Det är ingen omöjlighet att en sådan här olycka händer, och när man kommer ut till en olycksplats är det många olika enheter som ska samverka. Det är viktigt att öva på, säger piloten Mathias Randwiir.
Han berättar att helikoptern hade kunnat ta hand om fler personer än de tre man vinschade upp, men att de ville ge båtbesättningarna chans att hinna öva ordentligt.
Under onsdagen skedde en första genomgång av övningen, som sedan ska utvärderas ordentligt. Som Jan Stangebye uttrycker det, det som var bra ska bli ännu bättre.