Ett femtontal personer står tysta med kikarna riktade mot fågelmataren. Några har varit på plats i flera timmar. Väntat och hoppats på att få en skymt av den sällsynta fågelarten svartstrupig järnsparv. Det är den femte fågeln i sin art som någonsin har skådats i Sverige. Vanligtvis lever den i Asien och Ryssland men ostliga vindar kan ha fört den till Sverige, berättar Göran Ormestad. Han har fritidsfastighet på Gräsö och har sett järnsparven flera gånger sedan i torsdags, då den skådades för första gången.
– Alla fåglar är roliga att titta på men det är något extra när man ser en ovanlig art som den här, säger han.
Göran Ormestad har fågelskådning som hobby och är ute varje dag för att prickar av fåglar i sin närhet. Oftast håller han till i Norduppland eller Gävle. De andra fågelskådarna bakom Carlséns staket kommer från Uppsala, Stockholm, Gävle, Sollentuna och Fagersta. De har fått nys på den svartstrupiga järnsparven genom en app i telefonen som indikerar när någon har sett en fågel. För Lennart Andersson var det självklart att åka från Fagersta för att eventuellt få se järnsparven på Gräsö. Han beskriver sig som en riktig nörd och har fågelskådat sedan 1964. Samtidigt menar han att halva nöjet är att få vara ute i naturen, dricka kaffe och höra fåglar.
– I Sverige behöver man bara höra en fågel för att kunna pricka av den på sin karta. I England är reglerna för fågelskådare mycket hårdare, där måste man se fågeln också, förklarar han.
Vilken karta man har varierar. En del har fågelbordskarta, andra landskapskarta eller Sverigekarta. Vissa går efter ett rapporteringssystemet för fåglar som finns på nätet. Där kan man både rapportera fåglar som man skådar och skicka in bilder. Att skåda fåglar blir ett beroende, säger Göran Ormestad.
Hur känns det för familjen Carlsén att det står människor på gården och spanar med kikare?
– Jag trodde aldrig att det skulle bli ett sådant här ståhej när jag skickade in rapporten om att jag hade sett järnsparven. Det har varit flera hundra personer här sedan i torsdags, men de är försynta och håller sig utanför staketet. Nu är vi mest oroliga för att katten ska skrämma iväg fågeln, säger Elisabeth Carlsén.
Hon är van fågelskådare men säger att den svartstrupiga järnsparven slår det mesta. Bättre än såhär blir det inte, säger hon.