- Det kan man säga! säger han roat när unt.se når honom.
Längs länsväg 292, i en av vägfickorna på raksträckan mellan Gimo och Knaby fanns - ett piano.
- Jag såg det i ögonvrån när jag var på väg till jobbet. Då var jag tvungen att stanna och vända. Det var någon som ställt dit ett piano under natten, berättar han.
Det låg bara längs vägkanten?
- Nej, nej, det stod upp. Det var fint uppställt, med locket uppe. Jag spelade en trudelutt på det, och märkte att det var ganska ostämt. Så vill man ha det får man stämma det.
Du blev inte lockad att ta hem pianot själv?
- Jag tänkte tanken, men nja.. Däremot har jag berättat om det på jobbet, och det var någon som var lite intresserad.
Så det kanske är borta när du åker hem i eftermiddag?
- Ja, det blir intressant att se, säger Freddie Eriksson.
Tekniska kontoret i Östhammars kommun har inte fått in några felanmälningar på pianot vid vägkanten. Eftersom Vägverket har ansvar för länsväg 292 hamnar även bortforslandet av skräp - eller pianon - på deras bord.
Men Freddie Eriksson tror att vänlighet kan ha legat bakom den okända pianolämnarens agerande, snarare än en vilja att skräpa ner.
- I stället för att bara köra det till tippen. Nu kanske någon som vill ha det ser det, säger han.