Under slutet av förra året gjorde Skolinspektionen en av sina regelbundna tillsyner i Östhammars kommun. Nyligen kom den efterföljande rapporten och i den skriver Skolinspektionen att bristande motivation hos eleverna har identifierats av kommunen som en grundorsak till de låga kunskapsresultaten.
Dessa resultat, som hämtats från Skolverket och som UNT tidigare uppmärksammat, visar att det genomsnittliga meritvärdet är betydligt lägre i Östhammars kommun än i riket som helhet och att skillnaderna mellan könen är stora.
– Jag och mina kolleger diskuterar det här med elevernas bristande motivation i princip varje dag och vi tänker på det hela tiden.
Det säger Kristina Samba som är språklärare på Wilhelm Haglunds gymnasium i Gimo. Tidigare var hon lärare på Bruksgymnasiet och hon undervisar även i högstadiet på Vallonskolan.
Hon kallar det för ett gigantiskt misslyckande att det finns många ungdomar i Sverige som erbjuds utbildning, men inte vill ha den. Ett grundläggande fel som Kristina Samba ser det är att lärarna länge försökt göra undervisningen rolig, precis som barn och ungdomar roas av idrott eller någon annan hobby.
– Vi borde ha tänkt: hur får vi eleverna att tycka att något är intressant och viktigt? Det är inte som att träna fotboll eller titta på film, utan kräver helt andra sidor av en själv där man sätter upp långsiktiga mål. Det har vi totalt misslyckats med.
Enligt Kristina Samba är hela samhället på väg åt ett håll där man har svårt att se saker på sikt.
– Det finns en nyttofixering, ger det här något till mig här och nu? Om inte så skippar jag det. Då blir bildning inte intressant, eftersom det är långsamt. Hur mäter man nyttan av att känna till världslitteraturen?
Kristina Samba räknar upp en rad "långsamma" poänger. Att man växer som person, lär sig tänka och förstå komplexa sammanhang och kan upptäcka nya sidor hos sig själv.
Hon kopplar också ihop bristande motivation med låg självkänsla hos eleverna.
– Innan jag började som lärare trodde jag att elever som inte var motiverade var bortskämda, slöa eller något annat. Men de är ju rädda för att misslyckas. Att vi i skolan inte lyckats koppla ihop ansträngning med att lyckas bättre gör att många elever inte får uppleva att de faktiskt kan klara av en massa svåra saker riktigt bra, bara de jobbar hårt och anstränger sig. De får inte uppleva framgång och får då heller inte chansen att stärka självförtroendet.
Vad gör du för att lyfta eleverna?
– Min egen metod är jag ställer högre och högre krav samtidigt som jag finns bredvid hela tiden. Jag sätter ribban utifrån varje person och vill att de ska överträffa sig själva.
När eleverna gör det får de en annan bild av sig själva och sin förmåga, menar Kristina Samba.
– Jag tror att deras självkänsla blir bättre. Högre krav betyder faktiskt att jag har högre förväntningar, det är en av de viktigaste faktorerna för att elever ska lyckas i skolan. Och sanningen är att jag ofta tror att de kan mer än vad de själva tror.
Lotta Pettersson är lärare på Olandsskolan i Alunda. Just nu undervisar hon i årskurs fyra och om eleverna tycks sakna motivation, är hennes bestämda uppfattning att det är de vuxna runtomkring som inte lyckats locka fram den.
– Det här kan jag prata mycket om och för det första måste vi få barnen att trivas. Om de trivs vill de lära, för barn är i grunden nyfikna. Har du någon gång träffat på ett barn som inte är nyfiket? Men det kan finnas omständigheter som gör att det inte kommer fram och då måste vi vuxna göra allt vi kan för att hjälpa dem, säger hon.
I skolan är pedagogerna styrda av kursplaner och läroplaner, men de får själva bestämma hur de ska nå upp till de satta målen. Att möta varje elev på rätt nivå är det svåraste, men Lotta Pettersson tycker att hon och hennes kolleger klarar den uppgiften bättre nu.
Detta sedan Olandsskolan, med början förra läsåret och nu fullt utbyggt, har tre pedagoger/årskurs i årskurserna 1–5.
Pedagogerna arbetar också mer tillsammans inom årskursen än tidigare och det betyder att de 56 eleverna i årskurs fyra har tre mentorer.
– Det kollegiala lärandet är otroligt viktigt och vi samarbetar bättre i det här arbetssättet. Vi tycker att vårt arbete är roligt och det smittar av sig på våra elever, säger Lotta Pettersson.
På Österbyskolan i Österbybruk möts UNT:s reporter av såväl lågstadieläraren Eva Svensk som mellan- och högstadieläraren Agneta Wenngren och rektor Annika Kindvall.
– Den skola eleverna går till i Österbybruk nu är lika ny som jag är här på orten. Det är två år sedan byskolorna lades ner och integrerades i den stora skolan och det tar tid att växa in i den nya rollen, säger Agneta Wenngren och fortsätter:
– När skolan startade för läsåret, i augusti förra året, hade vi en uppstartsvecka för årskurserna 7–9. Den var till för att bryta barriärer och skapa en trygghetskänsla och det tycker vi att vi lyckades bra med. Den kommer vi absolut att inleda nästa läsår med också.
Precis som på Wilhelms Haglunds gymnasium har lärarna på Österbyskolan frågan om elevernas motivation uppe på agendan. Varje dag. Inför varje lektion.
– Den är otroligt viktig, men motivationen hos oss lärare är minst lika viktig. Det är så lätt att lägga skulden på eleverna, men ansvaret ligger på lärarna och på skolan, säger Agneta Wenngren.
Annika Kindvall håller med. Skolan är som en jättelång resa och när eleverna börjar den resan är det stor skillnad i deras mognad.
– Det är vår uppgift att få dem att utvecklas utifrån sin nivå.
Att få eleverna att nå upp till kunskapsmålen är förstås viktigt, men Eva Svensk menar att det också är viktigt för eleverna själva att ha en målbild. Och hennes sätt att berätta för eleverna om målen stavas kunskapstrappan.
Det är en metod som hon och hennes kolleger på lågstadiet använder och den utgår från fyra steg; det går ännu inte så bra, det går ganska bra, det går bra och det går mycket bra. När eleverna börjar med något nytt är de längst ner på trappan och sedan kan de själva se hur de klättrar allteftersom de lär sig saker.
Syftet med trappan är att tydligt visa syftet med undervisningen och tydliggöra målen. Den svarar på frågorna vart jag är på väg, vad jag ska kunna och vad nästa steg är.
– Den metoden vill jag föra in i högstadiets undervisning också, för att göra lärandet tydligt för eleverna. Och genom att vi berättar vilka mål vi har för dem, får de också en målbild som de kan förhålla sig till. Och jobba utifrån. Det skapar motivation, säger Agneta Wenngren.