Så ska Gräsös vackra vyer räddas

Det går snabbt när en åker växer igen, och en ö med gräs kan plötsligt fyllas av skog. Det vill Stefan Holmström och Gräsös aktiva bönder förhindra.

Gräskämpar. Stefan Holmström och fårbonden Marcus Andersson samarbetar för att hålla Gräsös marker öppna.

Gräskämpar. Stefan Holmström och fårbonden Marcus Andersson samarbetar för att hålla Gräsös marker öppna.

Foto: Linda Carlsson

Östhammar2016-08-08 09:43

Fyra kilometer gärdesgård kantar de ytor där Stefan Holmström förbereder för att fler kor ska ströva omkring och beta. Men i hagen finns ännu bara sex stycken djur. Och när UNT besöker Oxstens gård på Gräsö har alla sex tagit paus från sitt idoga betande och vilar sig på en strandnära kobbe ute i fjärden.

– Det finns nästan inte några betande djur kvar här på Gräsö och det betyder att öns öppna landskap snabbt kommer att växa igen, säger Stefan Holmström.

Stefan Holmström brinner för att skapa ett långsiktigt hållbart program där bönderna på ön samarbetar med djurhållning och skötsel av betesmarker och ängar. Men Stefan Holmström själv är inte bonde, utan ekonom.

– Jag är civilekonom och gammal revisor för LRF, Lantbrukarnas riksförbund och Milko. Så jag har alltid haft en dragning åt det agrara, men det finns väldigt mycket att lära, säger han.

Och det håller han på med för fullt. Tillsammans med erfarna bönder från ön som Magnus Högström på Gräsö gård, Upplandsstiftelsens projektledare Maria Hoflin och fårbonden Marcus Andersson drar de nu upp riktlinjerna för ett stort samarbetsprojekt med målsättningen att hålla kulturlandskapet öppet och ön levande, med betande djur och aktiva bönder.

– Det vore så synd om det här vackra landskapet skulle försvinna. Och det går snabbt för sly och buskar av al att ta över, de växer upp på bara något år, säger Marcus Andersson.

Marcus Andersson är fårbonde på Westergården där han själv vuxit upp, nu driver han sin verksamhet där tillsammans med frun Veronica Andersson.– Vi har själva skaffat fåren för att på så vis hålla upp markerna här runt vår gård. Och så länge det varit flera gårdar igång på ön så har de flesta skött sitt, men det är inte lönsamt och nästan alla har lagt ner. Så nu satsar jag tid och arbete i det här samarbetsprojektet och får till exempel låna lantbruksmaskiner som Stefan Holmström köpt in, säger Marcus Andersson.

Gräs Kött AB är Stefan Holmströms företag som han startat för att kunna arbeta aktivt i projektet.

– Gräsö Kött AB inte ett vinstdrivande företag, det är inte det som är målet. Men som ekonom och pensionerad revisor har jag nu möjlighet att gå in och ta vissa risker, som att köpa in maskiner till exempel, säger Stefan Holmström.

Just nu arrenderar han även marker som blivit över när den ena gården efter den andra tvingats lägga ner sin verksamhet.

Fårbonden Marcus Andersson ser flera fördelar med att samarbeta i ett större projekt.

– För oss är det bra dels för möjligheten att själv utveckla vår verksamhet då ekonomiska risker och finansiering fördelas, och så att vi tillsammans kan hålla igång verksamheten på ön, säger han.

I stora drag handlar samarbetet som drivs med stöd från Upplandsstiftelsens projekt Roslagshagar om att öka öns bestånd av betande köttdjur. Djurens bete återställer och behåller sedan skärgårdslandskapet unika karaktär. Och behovet av ensilage och hö till vintern gör att åkrar slås och förvaltas. En gård kommer hålla dikor, kor som får kalvar. Det blir troligtvis Upplandsstiftelsens Gräsö gård som idag är den gård på ön med full aktivitet och stort antal djur under uppsikt av bonden Magnus Högström. De unga djuren ska sedan hållas tillsammans i hagarna vid Oxstens gård där en lada ska byggas.

– Vi hittade en ovanlig blomma, Krissla, här på gården och på dem lever en hotad art av skalbagge. Det var så jag kom i kontakt med Upplandsstiftelsen och vem hade kunnat ana att det skulle leda till det här, säger Stefan Holmström.

Naturbetesmarker

Norra Upplandskusten och skärgården har ett unikt kulturlandskap, även ur ett internationellt perspektiv. Det småskaliga jordbrukslandskapet med lång historia, hög kalkhalt och skärgårdens särskilda klimathar gett området en mycket hög biologisk mångfald. I dessa hagar och ängar lever 600–700 av de totalt cirka 1700 växtarter som finns i Sverige. En förutsättning för hagmarkernas bevarande är betande djur, vilket förutsätter ett levande jordbruk. Det största hotet mot mångfalden liksom mot de kulturhistoriska värdena, är nedläggningen av jordbruk och ett upphört bete. Roslagshagar är ett projekt som drivs av Upplandsstiftelsen och Världsnaturfonden för att underlätta samverkan för brukare och andra som är intresserade av att vårda landskapet.

Källa: Upplandsstiftelsen

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!