Så ska fosforutsläppen minskas

Jordbruket är en av de största syndarna när det gäller utsläpp av kväve och fosfor. Läckaget av näringsämnen från gödsel drabbar Östersjön hårt med övergödning, algblomning och bottendöd som följd.

Hittills har det varit ont om bra metoder för att fånga upp läckande fosfor från åkrarna. Att anlägga våtmarker och skyddszoner tar stora arealer i anspråk och effekten är svår att mäta. Men i Rimbo har IVL, Svenska miljöinstitutet, genomfört ett pilotförsök med filterbrunnar. Inom kort byggs en liknande anläggning i Lagga i Knivsta kommun.
- Med filterbrunnarna kan vi följa upp och dokumentera effekten. Vi kan kolla att det fungerar och se exakt hur mycket fosfor vi plockar upp. Efteråt kan fosforn, som är en ändlig resurs, återanvändas som jordförbättringsmedel, berättar Tony Persson vid IVL när vi vandrar över åkern.

Anläggningen är ganska oansenlig till det yttre. Det rör sig om tre brunnar ovan jord och en del mätutrustning. I framtiden skulle det förmodligen räcka med en nedgrävd brunn.
- Det är inte speciellt kostsamt. Det handlar mer om arbetsinsatsen, den tid det tar att öppna upp diket, dämma upp och installera brunnarna. Och den här anläggningen tog bara en förmiddag att få på plats, säger Tony Persson.
I praktiken går det till så att dikesvattnet förs med slangar in i brunnarna till en säck med gipskulor, ungefär som Lecakulor. Kulorna suger åt sig fosforn och renar vattnet som förs ut i diket igen.

Den största utmaningen, och en av de saker som man velat testa i Rimbo, är att få anläggningen att fungera även vid riktigt stora flöden, exempelvis snösmältningen.
- Som det ser ut nu så har vi lyckats plocka bort några kilo fosfor. Det varierar mellan 100 och 20-30 procent av fosforn i det vatten som rinner genom brunnarna.
Om en stor mängd fosfor fångas upp kan det förbättra situationen både för vattendragen närmast åkern och sjöar i trakten, och i slutänden även för Östersjön. Effekterna skulle bli stora längs med hela kedjan.
- I Sverige skulle det behövas ungefär 100 000 brunnar. Om vi tillämpar det på 50 procent av åkermarken tror vi att vi skulle kunna minska fosforläckaget från jordbruksmarken med 30-40 procent, berättar Sam Ekstrand, avdelningschef på IVL.
Försöken ser hittills lovande ut. Jordbruksverket har redan visat intresse och tankar finns på att inkludera filterbrunnarna bland andra åtgärder som ger jordbruksstöd, exempelvis anläggandet av våtmarker.

I september 2010 avslutas försöken i Sverige. I fas två kommer IVL att arbeta med demonstrationsanläggningar i Polen och Ryssland.
- Om det visar sig att det här är en bra, effektiv metod som dessutom är lätt att följa upp kan det på sikt användas i flera av länderna runt Östersjön, säger Tony Persson när han lägger locket på brunnen vid åkerkanten i Rimbo.

Så ska fosforutsläppen minskas

På en åker utanför Rimbo pågår ett försök som i framtiden kan få stor betydelse för Östersjön. Näringsämnen från jordbruket bidrar till övergödningen av vårt innanhav. Med en ny metod med filterbrunnar tror forskarna att mängden fosfor som läcker ut kan minskas med 30-40 procent.