Det är varmt ombord på RV Andrea där marinbiologerna och forskarna Sture Hansson och Ulf Larsson, från Stockholms universitet arbetar i sommar. Deras uppgift är att samla in prover från flera hundra provtagningspunkter längs med hela Svealands kust. Östhammarsfjärden är en sådan punkt, här ska de testa syrehalt på botten, sikt i vattnet och en lång lista med andra saker. Det går oväntat snabbt innan båten, en tio meter lång och kraftig motorbåt av modellen Nordsjö 33, är framme vid sitt mål.
– Dra upp kloten, ropar kaptenen Ulf Larsson till sin kollega som står beredd ute på däck.
Tiden är inne för provtagning och tecknet som nu hänger högst upp i kranen på båtens ena sida, signalerar till andra båtar att RV Andrea för tillfället har redskapen ute, men som vi vet är det inte några vanliga fiskeredskap, här ska fiskas oceanografiska basdata, alltså data om havsvattnets kvalité.
Sture Hansson sänker med hjälp av kranen ned ett grått rör mot Östersjöfjärdens botten.
– Det är en CTD-sond, med den mäter vi salthalt, temperatur och djup. Vi har även en ljusmätare och en mätare för syrehalt monterat på sonden, förklarar han.
Sedan går allt i en rasande fart. Olika typer av behållare ska ner och upp i vattnet. Med pipetter och genom filter rinner vätska från den ena flaskan till den andra. Ulf Larsson suger upp vatten i en slang, smakar på det, luktar på det och så böjer sig han sig ut över relingen för att sticka in huvudet i ett stort vitt rör som går ner i vattnet.
– Med den här mäter vi siktdjupet och här var det inte alls bra, bara 1,3 meter, säger han och tittar upp igen.
Och betyget för Östhammarsfjärden är dåligt.
– Skitigare vatten än så här får man leta efter, det här är de värsta resultaten vi får längs med hela kusten, säger Ulf Larsson.
Vattnet ur det grå röret, eller CTD-sonden, som dragits en meter över bottnen luktar starkt av ruttet ägg.
– Det är svavelväte som bildas av bakterier som finns där det saknas syre på bottnen. Här nere kan ingenting leva, konstaterar Sture Hansson medan han rutinerat utför sina undersökningar.
Östhammarsfjärdens vatten glittrar och kluckar stillsamt runt båtens mörkblå skrov, men idyllen bedrar, det här är ett av de mest förorenade vattnen i landet. Troligtvis har fjärden förorenats av gamla tiders utsläpp från reningsverk och övergödnining, men forskarna vet ännu inte säkert varför havet skadas mer på vissa platser än på andra.
– För att hitta lösningar som fungerar måste vi ta reda på vad som är orsaken till att havet ser ut så här. Det är därför vi är här, säger Ulf Larsson, forskare i marinbiologi vid Stockholms universitet.