Rena dödstöten för strömmingsfisket

Katastrofalt liten. Så sammanfattar yrkesfiskaren Tom Sundell mängden strömming som kommer in för att leka längs Upplandskusten.

Tom Sundell är yrkesfiskare längs Roslagskusten och han är mycket oroad över strömmingen, som hittills uteblivit helt.

Tom Sundell är yrkesfiskare längs Roslagskusten och han är mycket oroad över strömmingen, som hittills uteblivit helt.

Foto: Sven-Olof Ahlgren

Östhammar2019-04-29 18:30

Redan för 20 år sedan märkte yrkesfiskarna längs Upplandskusten att mängden strömming som kom in från Ålands hav för att leka började minska.

– Värst har det varit de senaste tio åren, men nu har det passerat gränsen och vi vet inte om det ens går att återställa, säger Tom Sundell i Herräng, utanför Hallstavik.

Han har arbetat som fiskare i närmare 40 år och strömmingsfisket är hans främsta inkomstkälla.

– Men det här blir min sista säsong om inget görs och anledningen är det stora trålfisket, säger han och fortsätter:

– Ansvaret är helt och hållet myndigheternas, för det är de som godkänner det omfattande industri- och trålfisket som dammsuger havet.

Tom Sundell berättar att de stora trålarna kör sina fångster till Danmark, där de blir fiskmjöl till djurfoder. Inget går till humankonsumtion.

– Det är ett överfiske utan dess like och söderifrån saknas strömmingen helt i år. Jag brukar kunna fiska den från islossning till juli, men hittills har jag kammat noll och intet. Vi får se om jag får något norrifrån.

För någon vecka sedan skrev Gräsö-Öregrund fiskareförening, där Tom Sundell är vice ordförande, ett brev direkt till generaldirektören för Havs- och vattenmyndigheten.

Det är nämligen inte bara bristen på strömming som de oroar sig för. Också torskbeståndet är hårt pressat och fiskare från Hållnäs i norr till Grisslehamn i söder har en längre tid krävt att ett förbud mot trålfiske ska införas i Ålands hav och Södra Kvarken.

– Ålands hav är ett känsligt litet hav som inte tål trålning och det känns fruktansvärt att man inte lärt sig av tidigare misstag. I slutet av 1980-talet trålade man bort torsken och den har inte återhämtat sig på långa vägar, säger Tom Sundell.

Ingemar Berglund är verksamhetsstrateg i ledningsstaben vid Havs- och vattenmyndigheten.

Han håller med om att situationen i Östersjön är svår och menar att myndigheten har ett starkt fokus på torsken och det pelagiska systemet.

– Det här är viktiga frågor för oss och den 29 maj kommer internationella havsforskningsinstitutet (ICES) med nya vetenskapliga råd. Dessa kommer att ligga till grund för EU:s förhandlingar om fiskekvoter för bland annat torsk.

Ingemar Berglund finner det också tänkbart att den omfattande trålningen kan påverka bestånden av fisk – i alla fall lokalt.

– Än så länge finns det inte några starka vetenskapliga belägg kring detta, men vi använder oss hela tiden av forskning från SLU och vi tittar närmare på det.

Krav på införande av trålförbud

Gräsö-Öregrund fiskareförening och Grisslehamns fiskehamnsförening krävde redan i mars 2018 att Havs- och vattenmyndigheten – för att värna fisket i marina skyddsområden – ska införa trålförbud i Ålands hav och Södra Kvarken.

De krävde då också att säl och skarv ska införlivas i fiskeförvaltningen, då dessa anses orsaka stora nedgångar i beståndet av gös, sik och abborre.

Vidare att kustjournal bör gälla båtar upp till 12 meter, att rapporteringen av små mängder fisk ska slopas och att båtar under 12 meter ska kunna lossa sin fisk vid vilken hamn som helst.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!