Rävsten återskapas med internationella krafter

Restaurationen av markerna på Rävsten är en del av ett treårigt projekt där 300 hektar kustnära mark i Sverige, Finland och Estland ska återställas. Målet är att de typiska kulturmarkerna sedan ska skötas och bevaras, med sin mångfald av växt- och djurarter.
Att hålla läger för att med en rejäl kraftansträngning kunna restaurera marker är en metod som används ofta i Finland. I Sverige är det dock första gången som ett sådant läger hålls. Under veckan har deltagarna ägnat sig åt ängsslåtter, hamling av träd, gärdesgårdsbygge, röjning, med mera.
— Vi är 30 personer, och vi sliter hårt. Vi kommer långt även om vi inte riktigt hinner med allt, säger Maria Hoflin, projektledare på Upplandsstiftelsen.

"Roligt att arbeta praktiskt"
Bland deltagarna på lägret arbetar en del med naturvård i sitt yrke, andra är studenter och några är bara intresserade.
— Det är väldigt roligt att få arbeta praktiskt, och det gör också mitt vanliga arbete mer trovärdigt. Nu vet jag bättre vad det innebär för en bonde att restaurera, säger Lisel Hamring som till vardags arbetar på Upplandsstiftelsen, men som nu är i ful färd med att sätta upp en gärdesgård.
Likheter mellan de tre länderna i projektet finns, men också skillnader.
— I Estland har man till exempel inte hamlat träden, eftersom vi inte har använt löven som mat till djuren. Vi förstod inte ens vad svenskarna pratade om när de försökte förklara vad det innebar, säger Inger Maasik, som arbetar för naturvårdsföreningen ELF i Estland.

Bra samarbete
Hon är väldigt nöjd med veckan.
— Det har varit väldigt bra. Man blir motiverad att arbeta när vi är så många. Sedan är samarbetet länderna emellan väldigt bra, säger hon.
Projektet som lägret på Rävsten är en del av har snart pågått i tre år.
— Allt har gått bra. Vi försöker att använda oss av de lokala bönderna och hjälpa dem med själva restaureringen. Just det arbetet är tidskrävande. Att sedan sköta markerna kräver inte lika mycket, säger Maria Hoflin.

Intressanta fjärilsarter
Projektet inleddes med omfattande inventeringar. Bland annat fann man många intressanta fjärilsarter.
— Längs Upplandskusten har vi hittat 20-30 arter som vi inte visste fanns i området. Dessutom har vi återfunnit många arter som har setts tidigare, säger Jan-Olov Björklund, fjärilsinventerare.
Fjärilar är bra indikatorer på om markerna är artrika och skyddsvärda. Så de många fjärilsfynden har varit glädjande. Trots att markerna växer igen så är inte hoppet om att kunna återställa dem och få tillbaks den typiska floran och faunan ute.
— Vi kan nog aldrig återställa allt precis som det var förr, men vi är glada om vi lyckas efterlikna så mycket det går. Och jag tror att vi ganska snart kommer att se att vissa arter kommer tillbaka, säger Maria Hoflin.

FAKTA
Projektet "Restaurering av ängs- och hagmarker i Finland, Sverige och Estland" är ett samarbete mellan Upplandsstiftelsen, Världsnaturfonden, länsstyrelsen i Uppsala län och Norrtälje Naturvårdsfond i Sverige, samt Världsnaturfonden i Finland och naturvårdsaktörer i Estland.
Projektet, som ska avslutas i vår, finansieras till hälften av medel ur EU:s så kallade Lifefond. Sammanlagt kostar projektet 18 miljoner kronor.