I dag finns sex svenska reaktorer fortfarande i drift. Tre stycken i Forsmark, två i Ringhals och en i Oskarshamn. Forsmark är därmed landets största kärnkraftverk i dag.
Kärnkraften 3/5
Du tycker att kärnkraftsdebatten ibland "spårar ur", varför?
– Vissa partier har ideologiska spärrar mot kärnkraft. Sedan finns det partier som omfamnar kärnkraft utan att riktigt veta varför. Jag tror att det finns ett stort informationsbehov i hela samhället om vad kärnkraft faktiskt är.
Vad är då kärnkraft?
– Kärnkraft jämförs ofta rakt av med andra energislag men är väsensskild från andra tekniker. Sol-, vind-, vatten- och fossilkraft bygger på den elektromagnetiska växelverkan. Samma kraft som utnyttjas i livets processer och allt vårt vardagsliv, från att koka kaffe till att tillverka stål. I kärnkraft utnyttjas den starka växelverkan som inte ingår i dessa processer. Vi gräver upp en sten – uran, drar enorma mängder energi ur den och gräver tillbaka den i marken. Det genererar minimal miljöpåverkan.
Om kärnkraft är så bra, varför har vi inte kärnkraftverk överallt?
– Den höga energitätheten i bränslet gör att man kan få ut mycket energi med små insatser. Å andra sidan kan man hamna i svårbemästrade situationer om det inte sköts. Ursprungstanken för svensk del var att vi skulle ha 24 reaktorer. Men när det blev en politisk fråga på 70-talet landade det i en kompromiss med 12 reaktorer. Sedan dess har kärnkraftsfrågan kännetecknats av stor politisk velighet.
Tjernobyl-olyckan 1986 är kanske det mest kända exemplet på när kärnkraften inte fungerande "som den ska".
Men de är väl "veliga" på grund av säkerhetsrisken?
– Inledningsvis tyckte man att kärnkraft var något storskaligt. Det passade inte in i 70-talspolitiken där allt skulle vara småskaligt. Men det lyckades man inte skapa opinion kring. När olyckan i Harrisburg inträffade fick man något att hänga upp motståndet på, att kärnkraft var farligt. I dag har säkerheten utvecklats så pass att det argumentet svalnat. I dag riktar man in sig på att kärnkraft skulle vara dyr.
Vattenfall nobbar en kärnkraftsutbyggnad i Sverige för att elen skulle bli för dyr, har de fel i sin bedömning?
– Nja. En av kärnkraftens fördelar är den långa drifttiden. En reaktor som byggs i dag har en drifttid på åtminstone 80 år. Men styrkan är också den stora svagheten. I dag är politiken så ombytlig att industrin inte själva vågar ta sådana risker. Man vågar inte investera mångmiljardbelopp i ett 80-årigt projekt när benen riskerar att slås undan nästa mandatperiod.
Den 21 december togs Olkiluoto 3 i drift. Med tanke på hur dyrt projektet blev kallas reaktorn för en av världens dyraste byggnader.
Finland har precis tagit en ny reaktor i drift. Det har tagit mycket längre tid än beräknat och blivit väsentligt dyrare, varför?
– De beställde en nyckelfärdig konstruktion. Det hade aldrig gjorts förut. Tidigare reaktorer har tagits fram i nära samarbete mellan leverantör, beställare och tillsynsmyndighet. Den finska tillsynsmyndigheten STUK slog ned på många detaljer i den "färdiga konstruktionen" och domstolsförhandlingarna mellan parterna tog lång tid vilket gjort projektet dyrt.
Kina och Frankrike ska bygga nya storskaliga reaktorer, gör de något annorlunda?
– Frankrike har de facto inte byggt så mycket nytt, ännu. I Kina gör man ungefär som vi gjorde när vi byggde upp det svenska kärnkraftsprogrammet: Man tar fram högt standardiserade konstruktioner där reaktorerna licensieras per typ och inte per individ. Även Sydkorea har gått den vägen.
Det talas en hel del om SMR, små modulära reaktorer, vad är det?
– Små reaktorer som kan generera ungefär 300 MW eller lägre. De kan stå ganska befolkningsnära och producera el, men också användas för att exempelvis producera fjärrvärme, processånga till industrin eller avsalta havsvatten. Kostnaderna pressas genom att de tillverkas på löpande band. De har betydligt högre säkerhetsnivå vilket är möjligt med fysiskt mindre reaktorer. De har helt autonoma system, det vill säga att om någonting skulle gå snett kan de med hjälp av fysikens lagar stänga av sig själva.
"En kärnreaktion inne i en reaktor genererar ungefär 50 miljoner gånger mer energi än motsvarande kemisk reaktion när man använder gas, kol eller olja".
Vissa säger att vi skulle kunna ha dem på galleriatak, hur troligt är det?
– Inte särskilt troligt. En reaktor på 300 MW är ungefär lika stor som Vattenfalls nya panna i Boländerna, så det är inget du har i källaren.
Vattenfall har investerat i ett estniskt bolag som ska utveckla SMR. Ni på Uppsala universitet ska starta upp ett kompetenscentrum för ny kärnkraftsteknik. Hur långt bort i tiden ligger SMR?
– Om vi satsar och statsmakten är intresserad kan vi nog ha de första på plats i början av 2030-talet. Länder som Kina, Ryssland, USA och Storbritannien har satsat mångmiljardbelopp på att utveckla det här och i dag står dessa reaktorer på tröskeln till kommersiell lansering.
Fjärde generationens kärnkraftsystem, vad är det?
– Det handlar om att återvinna det använda bränslet och utnyttja det i så kallade snabbreaktorer. En metod är att lösa upp det använda kärnbränslet i syra och med ren kemi separera ut det man inte vill ha i det nya kärnbränslet. På Chalmers utvecklar man en metod som separerar ut allt klyvbart material i en enda ström som omvandlas till pulverform och går att använda som nytt bränsle.
Dagens kärnkraftsreaktorer har en planerad livslängd till ungefär år 2040. Men Ane Håkansson menar att det är möjligt att förlänga den livslängden.
Kommer vi få se generation fyra under vår livstid?
– Det är upp till politiken. Men det här är ingen ny teknik, själva återvinningen behöver dock förfinas ytterligare. I dag kommer man upp i en återvinningsgrad på 99,3 procent och det räcker inte. Uranpriserna är så förbaskat låga att det inte är lönsamt att byta ut hela det nuvarande systemet och bygga ett nytt. Samtidigt har vi en svensk miljöbalk som föreskriver återvinning när helst det finns teknik för det.
Regeringen vill att all svensk energiproduktion ska vara förnybar 2040. Borde kärnkraft klassas som förnyelsebart?
– Förnyelsebar energi är ett begrepp som får mig att se rött. Begreppet saknar helt vetenskaplig definition och därmed verkanshöjd. Produktionen av vind- och vattenkraftverk eller solcellsanläggningar är långt ifrån förnyelsebar. Den kräver stora mängder betong eller sällsynta jordartsmetaller.
"I princip får vi minimalt klimat- och miljöavtryck med kärnkraft, givet att den funkar som det är tänkt. Tittar man på exempelvis Tjernobyl skitade det ned ganska rejält".
Hur ser svensk kärnkraft ut 2040?
– Jag tror vi har kvar de sex reaktorer som finns i dag och har ett antal små modulära reaktorer på plats. Men det kommer knappast att byggas några nya storskaliga reaktorer.
Varför är ni kärnfysiker alltid så positiva till kärnkraft?
– Det är en tekniskt attraktiv energikälla. Med de brister och nackdelar som finns med i bilden skulle jag ändå säga att kärnkraft är det minst dåliga alternativet. För övrigt är kärnfysiker inte alltid positiva, Hannes Alfvén gillade inte kärnkraft och lyckades övertyga dåvarande centerledaren Fälldin om att kärnkraften skulle motarbetas på alla upptänkliga sätt. Det är ett arv vi i dag tvingas förhålla oss till.