Marie Berggren, chef för kommunens slutförvarsenhet, säger att kommunen räknar med att staten tar ansvar för att det finns tillräckligt med pengar till slutförvaret.
När Svensk kärnbränslehantering (SKB) för 13 år sedan räknade på vad det skulle kosta att avveckla reaktorerna och ta hand om kärnavfallet landade summan på drygt 150 miljarder kronor. Den senaste beräkningen vittnar i stället om en slutnota på hisnande 221 miljarder kronor.
Östhammars kommun, där kärnavfallet ska slutförvaras, oroas över den stora förändringen i kostnadsberäkningarna.
– Vi förutsätter att staten säkerställer att tillräckliga medel finns avsatta för att hantera och slutförvara radioaktivt avfall på ett långsiktigt säkert sätt för våra kommunmedborgare, säger Marie Berggren, chef för kommunens slutförvarsenhet.
SKB gör sina beräkningar vart tredje år och varje gång tar man höjd för olika osäkerhetsfaktorer. Trots detta var det "mycket osannolikt" för sex år sedan att kostnaderna skulle landa på 220 miljarder. För 15 år sedan var det "nästintill otänkbart".
Den svenska lösningen bygger på att kärnkraftsindustrin själva ska betala för avveckling och slutförvar. För att finansiera detta finns Kärnavfallsfonden dit de som äger reaktorerna årligen betalar in pengar, framför allt i form av kärnavfallsavgifter – en avgift på elproduktionen. Men pengarna i fonden ökar inte, tvärtom.
Vid förra årsskiftet fanns knappt 73 miljarder kronor i fonden, en minskning med nästan 10 miljarder jämfört med året innan.
– Den främsta anledningen är höjda räntor och fallande börser, säger Sara Bergström, kanslichef på Kärnavfallsfonden.
Kärnavfallsfonden, som ska finansiera hela slutförvarslösningen i stället för skattebetalarna, hade sitt sämsta år någonsin 2022.
Faktum är att fonden 2022 hade sitt sämsta år någonsin. Sedan starten för 40 år sedan har fonden i princip aldrig minskat i värde. Hittills i år har fonden gått svagt uppåt, men man har inte gjort några förändringar av fondinnehållet. Ungefär en tredjedel av pengarna placeras i mer riskfyllda tillgångar.
– Idén är att placera väl diversifierat och förvalta ansvarsfullt för att säkerställa betalningsmöjligheter, både nu och i framtiden, säger Sara Bergström.
Men det finns ett problem till. För samtidigt som pengarna i fonden minskar i värde tas det också ut alltmer pengar ur fonden. I fjol togs det exempelvis ut mer pengar än vad det kom in.
– Nu tas pengar ut bland annat för att finansiera mellanlagringen i Oskarshamn. Vi vet att uttagen kommer öka i takt med att slutförvaret i Forsmark går framåt, säger Sara Bergström.
"Kommunen ser med viss oro på den stora
förändring i kostnadsberäkningarna som gjorts" skriver Östhammars kommun i ett remissvar.
Det är Riksgälden som är ansvarig för att det finns tillräckligt mycket pengar i fonden. Utifrån SKB:s kostnadsberäkningar föreslår de för regeringen hur mycket kärnkraftverken ska betala in. I veckan beslutade regeringen att höja avgifterna betydligt. För exempelvis Forsmark handlar det om ytterligare mångmiljardbelopp som ska betalas in till fonden. I stället för att betala 3 öre per kWh ska man nu betala 4,5 öre per kWh. Utöver detta ska Forsmark betala runt 25 miljarder i så kallade finansierings- och kompletteringsbelopp.
Klimat-och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) och regeringen har fattat beslut om kraftigt höjda avgifter till Kärnavfallsfonden.
Att Forsmark och i förlängningen Vattenfall måste betala in mer pengar till Kärnavfallsfonden kan påverka konsumenternas elpris, även om Vattenfall i dagsläget inte kan svara på exakt hur. I en skriftlig kommentar konstaterar man att "kärnavfallsavgiften är en kostnad och en högre avgift gör att kärnkraften får det lite tuffare att konkurrera när elpriset är lågt".
Från kärnkraftsindustrin säger man att man har ett lagstadgat ansvar att täcka alla kostnader för avveckling och slutförvar och det kommer man att göra.