Kändishunden Skrot får godis av matte Ellinor efter turerna, men det är han inte ensam om. Hundarna vet om att Ellinor Bäckström är godistanten.
På den lilla skogsvägen strax intill väg 76 står runt femton personer och pratar glatt. Alla har varsin cykel med tillhörande fyrbent kompis som ivrigt väntar på att få dra iväg i skogen. Intresset för barmarksdrag har vuxit sig stort i Östhammars kommun.
– Jag har hållit på med det här i åtta år ungefär. När vi blev medlemmar i Östhammars brukshundsklubb så var de inte anslutna till draghundsförbundet och frågade mig om jag kunde starta upp något här. Vi blev ett litet gäng, men det hände inte så mycket då, berättar Frasse Boersma.
Det var inte förrän Ellinor Bäckström kom in i bilden för ungefär ett år sedan som gruppen växte sig större. Idag har Facebookgruppen "ÖBK - Team Draghund" 111 medlemmar.
– När jag flyttade hit frågade jag om det fanns någon som körde barmarksdrag. Jag är rätt aktiv på sociala medier och på Facebook fick jag tag på Frasse, berättar Ellinor Bäckström.
Medlemmarna i Östhammars brukshundsklubbs dragsektion träffas varje onsdagkväll i Östhammar och i Harg eller Gimo på helgerna. Barmarksdrag är en växande gren inom draghundssport. Frasse Boersma har kommit så långt som brons med sin boxer Bob.
– Det handlar om spänning för hundarna. De vet att de ska springa från punkt A till punkt B men i grunden är det gamla jaktinstinkter. Det är som en vargflock som ska gå iväg och jaga vilt, så det finns i alla hundar och vi har jättekul tillsammans.
Den här onsdagskvällen har de samlats för att köra en kortare sträcka med hundarna, som alla är olika raser och storlekar. Minstingen, Skrot, är en australisk terrier på nio år.
– Han är lite utav en draghundskändis. Det är inte så vanligt att man kör med små hundar, men det är det som är så roligt, alla kan vara med och köra oavsett hundras, säger Ellinor Bäckström.
Storken, 4 år, är en scandinavian hound och paret Frasse Boersmas och Erica Nordkvists vovve. "Rasen är som gjord för drag", säger Frasse Boersma.
Under sommarhalvåret blir det mindre aktivitet på klubben, hundarna kan bli överhettade om det är för varmt. Ikväll skiner solen mellan träden när alla ställer upp sig på rad. I skogen är det lite svalare och hundarna taggar igång varandra med högljudda skall innan det är dags att dra iväg. För nyinflyttade Felicia Algesson har gruppen betytt mycket för både henne och hundarna Zoey och Maze.
– Det blir en gemenskap. Man träffar andra hundar, får nya kunskaper och gör sina egna hundar glada. Zoey tycker att första varvet är roligt men sedan blir det lite avtrubbande. Maze är lite yngre och tycker det är tokskoj konstant.