Ett projekt från 2010 ska hjälpa Östhammars högstadieskolor att motverka skolk, bland annat genom att knyta närmare kontakter med socialtjänst och psykiatri.
Skolk är ett av skolans främsta problem och Skolverkets rikstäckande undersökning från 2010 visade att 1 650 elever hade varit frånvarande i mer än en månad under läsåret 2009. Antalet elever som hade varit återkommande ströfrånvarande var 12 000, vilket innebär en fördubbling från 2007. Anledningen tros vara bristande kunskaper inom elevhälsan och en dålig förmåga att tidigt fånga upp de elever som lider av psykosociala problem.
Sedan 2010 ingår Östhammars högstadieskolor i ett projekt för att minska skolk. Åtgärderna innebär bland annat att man har utökat elevhälsan med elevcoacher och knutit närmare band mellan skola, socialtjänst och polis. Pelle Forsström är elevcoach på Vallonskolan i Gimo och kallas Pelle Plåster av eleverna.
– Det är ett smeknamn jag fått här på skolan. Jag vet inte var det kommer ifrån, men jag tror att ett samtal med någon som bryr sig kan ha ungefär samma effekt som ett plåster, säger han.
Elevcoachen ska fungera som en länk mellan eleverna och lärarna och i första hand är Pelle Forsström till för eleverna. När man frågar runt i korridorerna vet alla vem han är.
– Jag är som en social farbror kan man säga. Eleverna kommer till mig om de har problem eftersom jag är på deras sida, jag tjallar inte om jag inte måste.
Christer Fernqvist är rektor på Vallonskolan och han tror att skolk är ett uttryck för protest. Han ser att långtidsskolket har minskat sedan projektets start men tror att det finns mycket kvar att göra.
– Eleverna som struntar i att gå på lektionerna vill ju säga något, de är frustrerade och less. Om vi ska få bukt med den ogiltiga frånvaron måste vi anpassa våra metoder efter elevernas behov. Det är ju faktiskt skolans uppgift att se till att eleverna upplever skolan som en stimulerande och inspirerande plats.
Utöver elevcoacher har skolan återkommande besök av polis. Robert Sverlert är en av de poliser som kommer till skolan för att umgås och prata med ungdomarna.
– Det är bra eftersom vi kan få en bild av vilka som har det tufft och därmed fånga upp dem tidigt. Om en elev har ett missbruk brukar det synas i skolan eftersom de börjar missköta sina studier. Ju tidigare vi vet, desto bättre förutsättningar har vi att rädda ungdomar som råkar illa ut, säger Robert Sverlert.
Nu satsar skolan på att skapa trivsamma miljöer, exempelvis ska eleverna själva måla om i korridorerna.
– Vi måste låta eleverna påverka sin egen arbetsplats. Om man själv får vara med och påverka, varför ska man då skolka? säger Christer Fernqvist.