En av de största anledningarna till den rådande mjölkkrisen är att Ryssland, som svar på sanktioner från EU, stoppat importen av mjölk. Samtidigt råder en global överproduktion, vilket ger bönderna en rekordlåg ersättning, och i dag förlorar Sverige flera mjölkbönder i veckan.
Även i Östhammar har mjölkkrisen fått konsekvenser. Under 2005 hade kommunen 80 företag med kor för mjölkproduktion. Åtta år senare var företagen hälften så många.
Joakim Åkesson är en av Östhammarbönderna som tvingas avveckla sin verksamhet.
– Jag blöder cirka 1000-1500 kronor varje dag. Denna vinter blir den sista. Jag har slutat hoppats på en vändning, säger han.
Han vill ge en bild av vad de förlorade mjölkgårdarna gör med svensk landsbygd och visar upp omgivningarna kring gården på Barkö. Gårdarna ligger tätt och när han startade upp verksamheten 1987 var i stort sett varenda granne verksamma inom mjölkproduktionen.
– Vi vallade kor om varandra. Nu är vi bara två kvar, säger han och styr bilen mot ett stort fält, som är täckt av meterhöga torkade tistlar och sly.
– Det här är bara en av konsekvenserna. Korna håller landskapen öppna och gynnar den biologiska mångfalden. Samtidigt skapar våra verksamheter arbetstillfällen.
När han startade 1987 gav en liter mjölk 3,15 kronor. I dag är priset omkring 2,79 kronor per liter. Utöver det får han ett tillägg för sin ekologiska produktion på 1,15 kronor per liter, vilket också har resulterat i att hans kor lever längre och kräver färre veterinärbesök.
– Tillägg är såklart positivt, men dalarnas djup slår ut topparna. Det är ironiskt att alternativet som gynnar korna inte är det mest lönsamma.
De svenska köttbönderna klarar sig bättre, eftersom exportbehovet för kött inte är lika stort och priserna är betydligt bättre, menar Harald Svensson, chefsekonom på Jordbruksverket.
– Men en mjölkbonde producerar också oftast kött och prissänkningen på mjölk är så dramatisk att köttpriserna inte täcker förlusten, säger han.
Bakom sig har mjölkbönderna branschorganisationen LRF Mjölk, som har gjort ett åtgärdsprogram för branschen, där bland annat sänkt dieselskatt och statliga lånegarantier föreslås.
– Utöver det har vi hållit manifestationer för att visa att politikerna måste agera nu, säger Jonas Carlberg, som menar att svenska bönder har högre krav på sig jämfört med andra länder.
– Om politikerna vill ha en öppen marknad måste vi ha samma villkor.
Det finns goda förutsättningar för mjölkproduktionen framöver, menar han, även om det dröjer innan det ger genomslag i svenska producentpriser.
– Det är en speciell kris, men man börjar se en ljusning. Den globala invägningen ökar inte lika mycket längre, samtidigt som efterfrågan går tillbaka till normal nivå. Det leder till höjda globala priser som indirekt påverkar oss.
Men det krävs ändå politiska åtgärder - och frågan är prioriterad menar landbygdsminister Sven-Erik Bucht.
– Redan i februari kallade vi till ett högnivåmöte och en handlinsplan med 87 punkter togs fram gemensamt med branschen, bankerna, producenterna och handeln, säger han.
Samtidigt som regeringen satsar miljontals kronor på bland annat rådgivning och exportfrämjande insatser går EU in med ett krispaket, som ger 76 miljoner kronor till svenska mjölkbönder.
Men varken det och prognosen om en ljusare framtid för industrin hjälper Joakim Åkesson.
– Det är tyvärr inte tillräckligt, säger han.