Med små medel kämpar Hans Raab för att den finska kulturen och det finska språket ska få en självklar plats i Östhammar kommuns verksamhet. I söndags utsågs Östhammar till landets bästa finska förvaltningskommun.
– Det här är naturligtvis en stor ära för kommunen och lite för mig också. Det här är pricken över I:et för min karriär, säger Hans Raab som är koordinator för den finskspråkiga minoriteten i Östhammars kommun.
Han tog över jobbet som koordinator efter Gimobon Anna-Maja Högström för fem år sedan.
– Min föregångare Anna-Maja Högström har varit jätteviktig för det här arbetet, säger Hans Raab.
Förra året tilldelades Övertorneå priset och det var också där som Hans Raab tillsammans med kommunalrådet Margareta Widén-Berggren (S), som stöttat den finska verksamheten i kommunen, fick ta emot årets pris som delas ut av Sverigefinländarnas delegation.
– Trots små medel, men med gott samarbete och mycket energi från Hans kommer man någonstans, säger Margareta Widén-Berggren.
Hans Raab beskriver arbetet som koordinator som ett jobb i motvind, där samarbete med de lokala finländska föreningarna och politiker är viktigt. Eftersom det statliga bidraget, som finansierar verksamheten, baseras på folkmängd i kommunen och inte på andelen personer med finländsk bakgrund har Östhammar en betydligt lägre budget än större kommuner.
– Vi har bara 22 000 invånare och det innebär att vi får 660 000 kronor om året. Det har jag haft sedan 2010 och har inte höjts sedan dess samtidigt som min lön blivit högre. Det har alltså blivit allt mindre att göra av med på olika aktiviteter, säger Hans Raab.
Han tror att Sverigefinländarnas delegation lagt märke till att Östhammar lyckats bra trots små resurser. Välbesökta finska kulturfester och kurser i finska vittnar om det.
– Sverigefinländarnas delegation vill uppmuntra små kommuner och visa att det går att göra mycket med små medel, säger han.
För Hans Raab är det självklart att det finska språket och kulturen ska vara en viktig del i Sverige allmänhet och Östhammars kommun i synnerhet.
– I Sverige har vi 800 000 människor med finskt ursprung och man räknar med att 200 000 till 300 000 personer i landet kan finska. Det är mycket. Ditt modersmål och kultur är en mänsklig rättighet enligt Genèvekonventionen.