Osäkert om satsning på ny kärnkraft i Forsmark
Många frågetecken återstår innan det är klart om det blir någon satsning på ny kärnkraft i Forsmark eller Ringhals. Från Vattenfalls ledning dementeras SVT-uppgifter om kraftig utbyggnad.
Och bara häromdagen rapporterade SVT:s Rapport att Vattenfall planerar en kraftig utbyggnad av kärnkraften i Sverige - från 45 TWh till 75 TWh år 2030. Vattenfalls vd Lars G Josefsson sade i SVT-intervjun att kärnkraften kommer att ha en viktig roll i den framtida planeringen med tanke på EU:s mål att minska utsläppen av koldioxid. Så länge nuvarande priser på elmarknaden gäller är det inte aktuellt att bygga ny kärnkraft.
Men om priset på koldioxidutsläpp stiger kan ny kärnkraft mycket väl bli lönsam till år 2020, sade Lars G Josefsson.
- Vi kommer inte ifrån att kärnkraften inte har några utsläpp av växthusgaser. Samtidigt är det en väldigt effektiv energiform när vi pratar om resursanvändning.
Oppositionen har varit kritisk till utspelet, och S-riksdagsmannen Tomas Eneroth vill ställa om Vattenfall till förnybar energiproduktion i händelse av en valvinst 2010.
- Här står vi i ett läge där vi behöver investera i förnybart i hela världen och då ägnar sig Vattenfall åt att investera i kol och i kärnkraft. Vi ska använda Vattenfall till att investera i förnybart och få nya gröna jobb, säger Tomas Eneroth till SVT.
På Vattenfalls hemsida dementeras nu uppgifterna om att företaget planerar en kraftig utbyggnad av kärnkraften. Att kärnkraftproduktionen skulle öka från dagens 45 TWh till 75 TWh år 2030 är, enligt Vattenfall, hämtat från ett hypotetiskt scenario där den önskade produktionsmixen stått i fokus.
- I den långsiktiga planeringen måste vi också räkna med att ersätta äldre anläggningar i Sverige när de tjänat ut om cirka 20 år. Det gäller i första hand Ringhals 1 och Ringhals 2 samt Forsmark 1 och Forsmark 2. Några planer för hur det ska göras har vi ännu inte, säger Lars G Josefsson.
Paul Westin på Energimyndigheten säger att det är oklart om det skulle vara lönsamt att investera i ny kärnkraft.
- Det har inte färdigställts några reaktorer i västvärlden på senare år, så det är svårt att få reda på kostnaderna. De projekt som pågår har varit förenade med fördyringar och förseningar.
Han påpekar att Energimyndighetens prognoser visar på ett elöverskott till år 2030.
- Ny vindkraft, effekthöjningar på kärnkraftverken och en ökad kraftproduktion från bioenergi gör att det ser ut att bli ett betydande överskott.
Vad som händer efter år 2030 är mer ovisst. För att nya kärnkraftsreaktorer ska kunna byggas krävs en lagändring i riksdagen. Alliansregeringen är för detta medan oppositionen i stället vill avveckla kärnkraften och ställa om till förnybar energi.
Så jobbar vi med nyheter