Osäkerhet kring bentonitlera i fokus under kärnavfallsmöte

På måndagen höll Kärnavfallsrådet, en vetenskaplig kommitté med uppgift att utreda frågor som rör det svenska kärnavfallet, ett öppet rådsmöte i Östhammar.

Torsten Carlsson och Tuija Hilding-Rydevik ingår i Kärnavfallsrådet som höll möte på måndagen.

Torsten Carlsson och Tuija Hilding-Rydevik ingår i Kärnavfallsrådet som höll möte på måndagen.

Foto: Eva Nevelius

Östhammar2009-05-11 18:02
Under mötet diskuterades bland annat risken för att lerbufferten runt kapslarna i slutförvaret för använt kärnbränsle kan erodera.

Kärnavfallsrådet består av fristående experter som inte har någon koppling till Svensk Kärnbränslehantering (SKB), det företag som ska ta fram en metod och en plats för att slutförvara det använda kärnbränslet.
- Vi ska vara ett kritiskt öga och vända på alla stenar som bara går, sade Tuija Hilding-Rydevik som till vardags leder en forskargrupp på SLU i Uppsala.

Kärnavfallsrådets ordförande Torsten Carlsson (tidigare kommunalråd i Oskarshamn) tillade att rådet inte kan styra processen men däremot väcka frågor och diskussioner. På måndagen handlade det om den bentonitlera som är tänkt att fungera som en skyddande buffert runt kapslarna med använt kärnbränsle i förvarets tunnlar.
- Bentonitlerans egenskaper har diskuterats i alla år. Det man bland annat är rädd för är att den kemiskt ska omvandlas, vad det innebär och hur fort det går, sade Willis Forsling från Luleå universitet.

Bentonitleran har en central funktion för slutförvaret. Leran kan förhindra eller fördröja transport av radioaktiva ämnen vid ett eventuellt läckage och hindra att grundvattnet flödar fritt runt kapseln.

Men det har funnits en diskussion om att för mycket vatten i förvaret kan leda till att lerpartiklar eroderas bort. Exakt hur leran reagerar om den inte mättas med vatten utan förblir torr i hundra eller tusen år är en annan osäkerhetsfaktor.

Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) har krävt bättre redovisningar av SKB när det gäller lerbufferten. Jinsong Liu som representerade myndigheten sade att problemen i första hand kan uppstå när sötvatten når förvaret vid en framtida istid.
- Den stora osäkerheten ligger där, innan dess sker det inte så stora förändringar, sade han.

Patrik Sellin från SKB som redogjorde för bentonitlerans funktion var inne på samma spår. Han hävdade att grundvattnet i dag innehåller tillräckligt med kalcium för att erosion inte ska uppstå. Men isavsmältningsvatten kan ge lägre halter.
- Problemet finns och därför har vi studerat det väldigt noga.
Studien är inte helt klar ännu men SKB menar dels att konsekvenserna inte blir så stora eftersom bara ett fåtal deponeringshål nås av vattnet. Dessutom finns det möjligheter att motverka processen genom att till exempel välja bentonitlera som är stabilare och har mycket kalcium i sig självt.

SKB hävdar också att bentonitleran klarar både torra och varma förhållanden utan att förlora sina egenskaper. Bentonitleran sväller visserligen bara i kontakt med vatten, men dess säkerhetsfunktion behövs inte heller om berget är torrt.
- Man valde det här materialet just för att det finns stabilt i naturen, sade Patrik Sellin.
FAKTA
Bentonitlera

Bentonitlera har en rad användningsområden. Lerans goda uppsugningsförmågan gör att den på senare år framför allt använts i stora mängder i kattsand. Den mängd bentonit som SKB behöver för att bädda in kapslarna i slutförvaret med motsvarar ungefär åtta dagars produktion av kattsand.
Även läppstift och en del annat smink kan innehålla bentonitlera. En gammal och beprövad metod för att få klarare färg på grumligt öl eller vin är att blanda i bentonit som sedan filtreras bort. Leran suger upp de proteiner som uppstår vid jäsningen.

Källa: Lagerbladet, SKB
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!