Orosmoln över Östhammars skolor

Det minskade barnantalet i Östhammars kommun ses som ett stort hot. Brist på planeringstid för personalen likaså. Och så avsaknaden av manliga anställda.

Trångboddhet är ett problem på många fritidshem.

Trångboddhet är ett problem på många fritidshem.

Foto: Josef Nylén

Östhammar2011-01-11 09:51

Allt detta går att utläsa av skolornas och barnomsorgens senaste kvalitetsredovisning.

Mycket är bra i Östhammars kommuns skolor, förskolor, fritidshem och pedagogiska omsorg. Som exempelvis gott samarbete mellan lärare och elever, väl fungerande kompisgrupper, hög pedagogisk kompetens hos personalen och bra föräldrakontakt.
Men det finns också mycket att klaga på, framgår av den kvalitetsredovisning för läsåret 2009/2010 som samtliga enheter under hösten lämnat in till kommunens barn- och utbildningskontor.
– Det här är sista gången vi genomför en så här omfattande kvalitetsredovisning. Framöver kommer vår verksamhet att kvalitetssäkras på annat sätt och under våren kommer en arbetsgrupp att ta fram formerna för detta, säger verksamhetschef Birgitta Lejman.

Minskat barnantal förs fram som ett orosmoln av flertalet förskolor samt av dagbarnvårdarna i den pedagogiska omsorgen. De sistnämnda oroar sig också för att verksamheten helt ska läggas ner eller att skolbarnen ska tas ifrån dem.
”Ingen pratar om att utöka pedagogisk omsorg på de orter där det behövs mer barnomsorg, trots att det är billigare för kommunen än att öppna nya förskoleavdelningar. Finns motståndet hos barn- och utbildningsförvaltningen eller hos politikerna”, undrar de.
Åtstramningar i ekonomin, personalminskningar och minskad tid för planering är andra saker personalen tar upp i sin redovisning, liksom det faktum att de anställda ofta enbart består av kvinnor – i många fall medelålders.

”En liten bemanning sliter på en åldrande personal” skriver personalen på Edsskolan i Östhammar. ”Ojämn könsfördelning inom personalen, just nu bara kvinnor i arbetslaget” skriver personal på Films skola, utanför Österbybruk. Och från Ekeby skola, utanför Alunda, hörs ”De anställda på skolan är kvinnor i övre medelåldern. Det sätter sannolikt en viss prägel på verksamheten, även om vi ständigt försöker att tänka på det”.

Vidare framförs brist på resurser till barn som inte har svenska som modersmål, utebliven närvaro av rektorer samt svårigheter att hitta vikarier. Och på Tärnans förskola på Gräsö upplevs föräldrarnas stress till färjan som ett hinder för en bra tamburkontakt.
– Enheterna lämnade in sina redovisningar i början av oktober. Därefter har vi haft möten med samtliga rektorer för att analysera resultatet och i februari ska det redovisas för barn- och utbildningsnämnden, säger Birgitta Lejman.

FAKTA

Varje kommun upprättar en kvalitetsredovisning på kommunal nivå för att ge en övergripande bild av kvaliteten och måluppfyllelsen i kommunen. Den visar också vilka särskilda insatser som gjorts och vad som planeras för nästa läsår.
I den nya skollagen som gäller från och med den 1 juli 2011 tas kravet på skriftliga kvalitetsredovisningar bort, men ersätts av ett generellt krav på systematiskt kvalitetsarbete i förskola och skola.
Ett systematiskt och strukturerat kvalitetsarbete omfattar måltolkning, granskning av egen verksamhet, bedömning, gemensamma reflexioner och erfarenhetsutbyte samt utveckling av förbättringsåtgärder.

Källa: www.osthammar.se

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!