Åtgärdsvalsstudien som presenterades av Trafikverket i början av året har utgått från de brister som finns på sträckan (se faktaruta).
Även Regionförbundet, Östhammars kommun och UL har varit med och tagit fram studien, och en gemensam avsiktsförklaring har nyligen mejslats ut av de inblandade parterna. Mycket av det som står är känt från studien och rör kollektivtrafik och gång- och cykelåtgärder: beteendepåverkan, samåkningsplanering, GC-vägar samt översyn av busshållplatser.
Dessutom ingår vissa vägombyggnader för att öka framkomligheten, liksom korsningen mellan länsväg 288 och riksväg 76 vid Börstil. 80-väg är fortfarande rekommendationen.
– Det handlar om att tänka på helhet och få mest nytta för satsade medel, säger Ivan Andic som är regional planerare vid Trafikverket.
Vore det inte mer konsekvent med 100-väg även på sista sträckan?
– Jag tror inte att man ska tänka på det sättet, utan mer tänka på funktionen med vägen mellan olika tätorter. Det är betydligt mer lokalt utbyte mellan Gimo och Östhammar än regionalt mellan Uppsala och Östhammar.
Men Östhammars kommun vill se en 100-väg även på sista etappen och kommunledningen uppfattar att ett brett politiskt stöd för det finns i regionen. Det avspeglar sig möjligen i den nya avsiktsförklaringen: Här ingår att Trafikverket ska genomföra en fördjupad utredning om förutsättningarna för en mötesfri 2+1-väg på "delar av sträckan" Gimo-Börstil, inom den budgeterade ramen på 180 miljoner kronor.
Målet är att utredningen ska ligga till grund för ett ställningstagande i länet om Gimo-Börstil som namnsatt objekt i den reviderade länstransportplanen för perioden 2018-2029.
Östhammars kommunalråd Margareta Widén Berggren (S) anser att det kan vara ett sätt att skynda på projektet Gimo-Börstil och få 100-väg, åtminstone delvis.
– Vi hoppas att man kan börja direkt och sätta spaden i jorden när sträckan Alunda-Gimo är färdig hösten 2017.
Mötesfri 100-väg på delar av sträckan Gimo-Börstil, är kommunen nöjd med det?
– Vår målsättning är 2+1-väg mellan Uppsala och Börstil. Jag tycker att det finns alla skäl för det om man ser till utvecklingen i vår kommun och vår del i regionen, där vi varken har järnväg eller motorväg. Men samtidigt vet vi inte hur mycket pengar vi skulle få i nästa länstransportplan. Vi har de här pengarna nu och måste vara öppna för olika lösningar.