Nytt klimat ändrar fåglars beteende
Klimatförändringarna kan rubba balansen i livsmiljöerna för flyttfåglarna. Vissa arter återvänder för sent. Andra struntar i att ge sig i väg över huvud taget. Något som ornitologen och Östhammarsbon Alf Sevastik noterat.
Alf Sevastik, erfaren fågelskådare.
Foto: Erika Hagegård
122 europeiska fågelarter har undersökts, och av dem kommer 92 att missgynnas av klimatförändringarna. Resten kommer att gynnas. Rapporten publicerades nyligen i den vetenskapliga tidskriften PloS ONE.
UNT har träffat Alf Sevastik, en sedan länge engagerad ornitolog i Östhammar, för att diskutera rapporten och hur klimatförändringarna skulle kunna påverka fåglarna här i Uppland. Han tycker att resultaten verkar rimliga, men att man ska vara försiktig med att dra förhastade slutsatser:
- Det är vanskligt att uttala sig om förändringar under korta tidsperioder, men jag har märkt att det har blivit allt vanligare att flyttfåglar övervintrar i Sverige. I år såg jag till exempel ejder väldigt tidigt, de hade antagligen aldrig gett sig i väg.
Något som talar för att många fåglar kanske kommer att klara klimatförändringarna bättre än man tror är, enligt Alf Sevastik, att de är bra på att anpassa sig efter rådande förhållanden, så länge de har tillgång till rätt livsmiljö.
- På 1980-talet hade vi några gröna vintrar. Då kunde havsörnarna börja ruva redan första februari och ungarna kom första veckan i april. Normalt brukar de börja ruva nu i månadsskiftet mars/april, säger han.
Alf Sevastik påpekar även att det är viktigt att väga in att de lokala klimatvariationerna i Uppland, som är stora mellan områdena vid Mälaren, Uppsalaslätten och kusten.
- Sädesärlan brukar komma till kusten i början av april, men den kanske kommer till Hjälstaviken långt tidigare. Sådana skillnader är naturliga, säger han.
Det allt mer likriktade landskapet är enligt Alf Sevastik ett större hot mot fåglarna än klimatförändringarna, i alla fall på kort sikt.
- Det är viktigt att alla typer av miljöer finns och att de har hunnit utvecklas olika långt. Forsmarks skärgård är ett bra exempel med kala kobbar, buskvegetation, små träd och gammal skog. Där kan olika fågelarter hitta sin specifika nisch, säger han.
Linus Blomqvist, som skriver artiklar för tidningen Vår Fågelvärld, menar att de båda hoten samverkar. Ett varierande landskap är mer motståndskraftigt mot klimatförändringar och ger fåglarna bättre förutsättningar att hitta nya passande livsmiljöer om de tvingas flytta.
- Fåglar som har lätt att sprida sig över stora områden och inte är så kräsna har större chans att klara framtida påfrestningar. Fåglar med dålig spridningsförmåga och väldigt specifika krav på sin livsmiljö är ofta hotade redan i dag och klimatförändringarna blir ännu en stressfaktor, säger han.
Ett problem är enligt Linus Blomqvist att svensk naturvård
i dag till stor del baseras på avskilda och isolerade naturreservat:
- Vi måste göra det allmänna landskapet mer gynnsamt för fler arter, säger han.
En annan risk som Linus Blomqvist påpekar är att när vi människor anpassar oss till klimatförändringarna så påverkar det ofta fåglarna indirekt.
- Vi kanske väljer att odla andra grödor, intensifiera skogsbruket, bygga vindkraftverk eller vallar mot stigande havsnivåer. Det är ofta viktiga åtgärder, men vi måste alltid fundera över hur djurlivet påverkas.
Han är även orolig för att flyttfåglar som övervintrat långt söderut kan få problem:
- Klimatförändringarna sker inte jämt över hela världen. De svartvita flugsnapparna till exempel återvänder från Västafrika när antalet soltimmar antyder att det är dags. Om klimatet i Sverige har blivit varmare borde de flytta tillbaka tidigare, när födotillgången är som mest gynnsam här. När fåglarna väl märker att de är sent ute anpassar de sig så gott de kan och påskyndar häckningen, men det finns en gräns för vad de klarar av, säger han.
Exakt hur och när klimatförändringarna kommer att påverka oss och våra befjädrade vänner framöver är svårt att förutsäga. Hur som helst är våren 2009 snart här, så passa på att gå ut och njut av fågelsången.
Så jobbar vi med nyheter