Men genom att följa föreläsningarna med hjälp av videokonferensutrustning (eller telebild som det också kallas) i Gimo och Öregrund har hon nu läst både A- och B-kursen i religionsvetenskap. I höst fortsätter hon med enstaka kurser.
-Jag har fått ett helt annat självförtroende sedan jag började studera. Första gången jag klarade av en uppgift var det en otrolig känsla. Och att läsa vid lärcentrum har varit som skräddarsytt för mig på grund av de skavanker jag har. Bussresorna till Uppsala eller Gävle skulle ha blivit alldeles för jobbiga, säger hon.
Just den här dagen väntar en föreläsning i medeltidsstudier med Lena Roos som föreläsare. Det är en kurs som ges över hela landet och en stor del av studenterna finns på olika lärcentrum. Innan föreläsningen tar vid skymtar en äldre dam som äter en macka i Ödeshög och en yngre man som hänger ryggsäcken över stolen i Lidköping förbi i tv-rutan.
Zana Okllapi passar på att ta en kopp kaffe i köket och lägger kurslitteratur och anteckningsblock på bordet framför sig. Hon är helt ensam i den trånga salen ovanför Öregrunds bibliotek. Men med ett tryck på en knapp kan hon kommunicera med föreläsaren vid Gävle högskola.
-I början lyssnade jag mest och frågade inte så mycket. Det blir inte så naturligt och det kräver kurage. Men nu har jag vant mig, säger hon och flikar nästan genast in en kommentar om den kvinnliga mystikern Hildegard af Bingen som levde på 1100-talet.
Lena Roos nickar uppskattade åt sin student i tv:n framför oss, långt borta men ändå nära.
Zana Okllapi hoppas att studierna ska ge henne jobb så småningom, helst vill hon arbeta med människor och gärna inom diakoni.
- Jag är otroligt motiverad att studera men tänker inte så mycket på framtiden. Det finns inga garantier för någonting. För mig personligen är det ändå värt mycket. Jag har fått en annan livsglädje sedan jag började studera.
Hon sitter hela tiden koncentrerat framåtlutad över bordet och verkar inte missa något av det som sägs. Men visst finns det också nackdelar med att läsa på distans. Zana har även gått sommarkurser vid teologiska institutionen på Uppsala universitet och kan jämföra. Riktigt på samma sätt som när man befinner sig i föreläsningssalen blir det aldrig.
- Jag kan vara lite avundsjuk på dem som är där i Gävle. Det är en annan dimension att vara på plats. Man ser mer av gesterna och kroppsspråket. Det blir skratt och spontanitet och dessutom har de möjlighet att göra grupparbeten på ett sätt som jag inte kan.
Det är ett faktum att många som läser på distans vid olika lärcentrum är kvinnor. Enligt Ulrika Grönqvist som är chef för vuxenutbildningsenheten i Östhammars kommun handlar det om tre fjärdedelar av studenterna.
- Många är yrkesverksamma och många har familj. Distansutbildningen passar dem som av sociala, geografiska och ekonomiska skäl inte kan flytta. Det är en helt ny målgrupp än de som valt att studera på högskolor och universitet tidigare, säger hon.
När Östhammars kommun drog i gång ett projekt på prov i kommunhuset 1995 hade bara ett 40-tal kommuner runt om i landet liknande verksamheter.
- Vi var tidigt ute och gensvaret var stort direkt. De första åren hade vi nog uppemot hundra studerande, berättar Ulrika Grönqvist.
Verksamheten permanentades 1996 och flyttade då till Bruksgymnasiet i Gimo. I dag finns ett så kallat studiecentrum i Gimo och lärcentrum i både Öregrund och Österbybruk. På de två sista orterna har man nyligen valt att flytta till lokaler i anslutning till biblioteken.
- Vi vill bedriva ett utvecklingsarbete gemensamt med biblioteken. Det fungerar bra med möjligheten att söka information och tillgången till litteratur. Dessutom är det en inspirerande miljö och en naturlig mötesplats, säger Ulrika Grönqvist.
Möjligheten att studera på distans från hemmet fanns långt innan man startade lärcentrum. Men tillgången till datorer och videokonferensutrustning i en specifik lokal har betytt mycket för många.
- En del vill inte sitta hemma. De vill ha en annan studiemiljö och ingå i en grupp.
Att det i dag finns lärcentrum i var och varannan kommun har också inneburit nya möjligheter att sätta press på universitet och högskolor att ge fler kurser på distans. Men fortfarande domineras utbudet av ekonomi och humaniora, och enstaka kurser är vanligare än hela program.
- Sjuksköterskeprogrammet och socionomutbildningen är sådant som vi har drömt om att få hit länge nu, men hittills har det inte gått, säger Ulrika Grönqvist.
På senare år har också ny teknik gjort sitt intåg och flera kurser är webbaserade i dag. Margritt Block och Britt-Marie Dellbrant som arbetar vid lärcentrum i Öregrund berättar att det är ett tiotal personer som utnyttjar faciliteterna där. De läser kurser som spänner över ett mycket brett fält.
- Många säger att det här skulle aldrig ha blivit av om inte ni hade funnits. Och så ser man hur de växer som människor i och med studierna, säger Britt-Marie Dellbrant.
FAKTA
Distansundervisning