Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG, varnar för att kopparhöljet som ska omsluta det utbrända kärnbränslet i det planerade slutförvaret uppvisar större korrosionsproblem än vad som tidigare är känt.
Frågan om kopparens motståndskraft har diskuterats av miljöorganisationer och forskare i flera år. De senaste slutsatserna kommer från en utvecklad studie av korrosion som leds av Jinshan Pan, professor i korrosionslära, och hans forskarteam på Kungliga tekniska högskolan, KTH.
Gruppen publicerade de senaste resultaten i november 2022 i den vetenskapliga tidskriften Corrosion Science.
– Att tro att kopparen ska hålla i 100 000 år är en oerhört optimistisk slutsats, säger professor emeritus Christofer Leygraf på KTH, som är en av forskarna bakom studien.
Den senaste studien gjordes med koppar i ett simulerat grundvatten med och utan tillsatta sulfider vid 60 grader, för att efterlikna miljön i det planerade slutförvaret i Forsmark. Studien visar att både svavel och klor snabbt tränger långt in i kopparn och kan ge betydande korrosionsproblem.
– Förloppet var mycket snabbare än vi tidigare kunnat se, säger Christofer Leygraf.
MKG anser nu att Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM, måste följa upp detta arbete när nästa säkerhetsanalys för kärnbränsleförvaret ska godkännas.
Regeringen sa ja till ett slutförvar i Forsmark i början av 2022. Beslutet överklagades till Högsta Förvaltningsdomstolen av bland andra MKG, just för att frågan om kopparkorrosionen inte anses vara löst på ett tillfredsställande sätt.
– Vi vill ha en rättsprövning av regeringsbeslutet och anser att de senaste resultaten visar att det behövs mer forskning kring kopparkorrosionen, säger MKG:s kanslichef Johan Swahn.
– Svensk kärnbränslehantering, SKB, anser att tre barriärer räcker för att metoden ska vara säker, men vi menar att varje barriär måste kunna stå för sig själv, säger han.
De som förordar SKB:s KBS-3 metod för slutförvar av kärnavfallet menar att det använda kärnbränslet kan hållas i säkert förvar i minst 100 000 år, inneslutet i en kapsel av gjutjärn och koppar, som i sin tur bäddas in i bentonitlera och placeras i urberget 500 meter under jord.
Tänkt plats för det planerade slutförvaret är intill Forsmarks kärnkraftverk i Östhammars kommun.