Nya regler för högskolestudier vållar problem

Valet av skola, gymnasieutbildning och den tid man ligger ned på studierna har blivit viktigare än någonsin för dem som i framtiden vill läsa ett högskoleprogram.
De nya tillträdesreglerna som träder i kraft från och med höstterminen 2010 innebär att gymnasieelever måste skaffa sig meritpoäng för att kunna konkurrera om de attraktivaste utbildningarna.
Högsta meritpoäng som kan uppnås är 2,5 och elever kan läsa sig till dem i ämnen som engelska, moderna språk och matematik. Men långt i från alla gymnasier erbjuder dessa kurser i dag och på yrkesförberedande program erbjuds ofta inte moderna språk. Det innebär att eleverna inte kan nå upp till 2,5 meritpoäng och därmed krymper deras valmöjligheter.

På Bruksgymnasiet i Gimo i Östhammars kommun arbetar skolan nu febrilt med att erbjuda eleverna på både de yrkesförberedande och studieförberedande programmen möjlighet att läsa sig till meritpoäng för att kunna konkurrera om en plats på ett högskoleprogram. För elever på de yrkesförberedande programmen är dessutom svårt att hinna med extra kurser, eftersom de även ska genomgå arbetsplatsförlagd utbildning, APU.
- De nya reglerna påverkar inte bara personer som ska börja läsa på gymnasiet utan även elever i årskurs ett,säger Ingalill Lundberg, studievägledare på Bruksgymnasiet i Gimo.
-Dagens ettor fick förvisso information om att meritpoäng ska införas men tvåor som måste läsa in den behörighet som krävs hamnar i en grupp med färre platser till högskolan. Detta gäller även alla äldre personer som söker till högskolan höstterminen 2010. Vetskapen om de nya reglerna är liten i landet och förändringarna genomförs alldeles för snabbt och jag tycker att de är ett uttryck för människoförakt.

Högskoleverket fattade i december beslut om så kallad områdesbehörighet och det betyder att dagens och blivande gymnasieelever måste läsa vissa specifika kurser för att få behörighet till högskoleutbildningar. För elever på Teknikprogrammet innebär det att de tvingas läsa Kemi B och Biologi A för att bli behöriga till samtliga civilingenjörsutbildningar.
- Om elever saknar områdesbehörighet måste de läsa in kurserna i efterhand och hamnar automatiskt i urvalsgrupp två och har därmed sämre chanser att komma in på högskoleutbildningar än de elever som söker på sina ursprungsbetyg, säger Ingalill Lundberg.

Elever måste i framtiden förvissa sig om att gymnasiet de väljer ger de kurser som krävs för att få ihop meritpoängen.
- Elever ska inte välja en skola bara för att den ligger i en storstad eller för att den erbjuder körkortsutbildning. De ska välja skolan för att den erbjuder den utbildning som ger elever störst valmöjligheter i framtiden, säger Ingalill Lundberg.
Alexandra Sjöström på Högskoleverket betonar att elever i årskurs nio måste göra medvetna och taktiska val för att kunna konkurrera om platser på de attraktiva högskoleutbildningarna.

- Man ska inte välja bort språk och det är viktigt vilket gymnasieprogram man väljer. Det nya systemet premierar elever på det naturvetenskapliga programmet och det samhällsvetenskapliga programmet.
Hon höjer ett varningens finger för ett program som medieprogrammet.
- Det är ett yrkesprogram men är i praktiken ett studieförberedande program och det är svårt att hinna läsa sig till meritpoäng med tanke på hur många kurser eleverna redan läser, säger hon.

Nya regler för högskolestudier vållar problem

Många gymnasieelever riskerar att hamna i ett B-lag när de nya tillträdesreglerna för högskolestudier träder i kraft 2010. Ingalill Lundberg, studievägledare på Bruksgymnasiet i Gimo, anser förändringarna genomförs alldeles för snabbt.