Ny skrift om ättlingar till unik tall
Lissmostertallen finns inte mer. Men dess ättlingar, ovanliga kvasttallar med många delstammar, frodas fortfarande i Gimo. Nu har de och dess föregångare tillägnats en liten skrift.
Den här kvasttallen är cirka 15-20 meter hög och finns norr om idrottsplatsen i Gimo.
Foto: Eva Nevelius
- Jag blev imponerad av den ståtliga tallen. Jag räknade inte efter själv men de påstod att den hade hela 18 delstammar.
Ingrid Björnstedt är numera pensionär men har en fil mag i botanik och är gammal biologilärare. På äldre dar har hon bland annat engagerat sig i Gimoäpplet som så när höll på att försvinna från Gimo.
Genetisk avvikelse
Nu vill hon också få ortsbefolkningen att uppmärksamma sina ovanliga kvasttallar. För när Lissmostertallen dog någon gång på 50-talet hade den fröat av sig. Nu finns minst fyra ståtliga kvasttallar på platsen. Det handlar om en genetisk avvikelse som förekommer spontant och ursprungligen kallades busktall.
"Vi sågo tallar som hade fuller en tjocker bål men ingen proportionerlig höjd; de nedersta grenarna voro så långa som de översta och toppen fattades, ja alla grenarna tycktes komma ex uno centro som på en palm, och överst vara som avklippt", skrev Carl von Linné om denna tallform.
Omnämnd 1916
Och Nils Sylvén, känd botanist och forskare omnämnde speciellt Lissmostertallen i Gimo i sin bok om de svenska skogsträden 1916.
Hur många kvasttallar som finns i Uppland idag är det ingen som vet men ett känt exemplar finns utefter Linnéstigen i Jumkil. Tallarna kräver tillgång till mycket ljus och på den plats där kvasttallarna står i Gimo har man nyligen röjt skogen. Något som Ingrid Björnstedt är glad för.
- Helst skulle jag vilja att området var fredat, säger hon.
Fotnot: Kvasttallens vetenskapliga namn är Pinus silvestris f. condensata. Fakta i artikeln är tagna ur Ingrid Björnstedts skrift Naturens nycker Arvet från Lissmostertallen i Gimo.
Så jobbar vi med nyheter