Väskan innehåller allt man kan behöva om man har typ 1-diabetes.
Okunskapen och missuppfattningarna om barndiabetes, eller typ 1-diabetes, bekräftas aven undersökning som Kantar Sifo gjort på uppdrag av Barndiabetesfonden.
Trots att det är den vanligaste dödliga sjukdomen bland barn och unga i Sverige tror var fjärde svensk att typ 1-diabetes orsakas av livsstilen. Svaret är att ingen vet varför man får den.
Det är också ett mysterium för forskarna varför sjukdomen är så mycket vanligare i Sverige och Finland än i andra länder. Enligt Barndiabetesfonden drabbas tre barn per dag av typ 1-diabetes i vårt land. Barncancerfonden uppger att ett barn per dag insjuknar i någon form av cancer.
Mer än hälften, 55 procent, av de 1 000 personer som Sifo frågade kunde inte skilja på typ 1- och typ 2-diabetes. Typ 1 kan inte botas, medan typ 2 både kan förebyggas och botas med hjälp av motion och kostförändringar.
Förr sa man "sockersjuka" och många lever än i dag i villfarelsen att en person med diabetes typ 1 inte kan äta socker. Typ 1-diabetes är en insulinbristsjukdom, vilket betyder att kroppens naturliga insulinproduktion slutat fungera. Att manuellt tillföra insulin blir då livsnödvändigt, men det är svårt att ställa in rätt dos. Blodsockret åker ofta berg- och dalbana för dem som har typ 1-diabetes.
Varför har Barndiabetesfonden gjort undersökningen?
– Vi vill öka kunskapen om den här sjukdomen och få in mer pengar till forskningen, säger Åsa Soelberg, generalsekreterare för Barndiabetesfonden.
Det är en liten fond med sju anställda som arbetar i motvind.
Åsa Soelberg, generalsekreterare för Barndiabetesfonden vill skapa uppmärksamhet kring barndiabetes eller som det egentligen heter: typ 1-diabetes. "Många människor förstår inte hur allvarlig och tung sjukdomen är". säger hon.
– Vårt problem är att människor blandar ihop typ 1 och typ 2- diabetes och tror att det är samma sak. Barndiabetesfonden har funnits i 33 år utan att nå några större framgångar med att upplysa som vilken svår sjukdom detta är. Vi behöver mer stöd till forskningen, men det är svårt att nå ut, säger hon.
Om det betalas ut 353 miljoner kronor till barncancerforskning årligen, får barndiabetesforskningen kanske 20 miljoner. En för liten summa för att klara av att bedriva långsiktig forskning, enligt Barndiabetesfonden som kampanjar för att öka både kunskap och stöd. I år har man tryckt upp en faktarapport med utgångspunkt från Sifos undersökning. Och förhoppningen är given:
– Om fler förstår allvaret, ökar givmildheten och då kan vi kanske besegra denna sjukdom i framtiden säger Åsa Soelberg.