Hittills har det saknats exakta mätmetoder som kan tala om hur mycket det kokar i härden i en kärnkraftsreaktor. Istället har industrin gjort uppskattningar utifrån experimentella modeller. Eftersom torrkokning som kan leda till bränsleskador måste undvikas tvingas man ta till stora och dyra säkerhetsmarginaler.
– En av vattnets uppgifter är att kyla bränslet. Därför får inte allt vatten koka bort. Samtidigt vill man att det ska koka för att få hög effektivitet, förklarar John Loberg.
Med hans metod kan man genom att använda sig av befintliga detektorsystem mäta neutronflöden i härden. Alla neutroner som kommer från en kärnklyvning är snabba från början men bromsas av vattnet i reaktorn. Mellan hastigheten på neutronerna och ånghalten finns ett samband. Detta har John Loberg använt sig av för att kunna uppskatta ånghalten mer precist än tidigare.
När man vet med större noggrannhet hur mycket vatten som kokar bort så kan marginalerna minskas utan att riskera säkerheten.
– Det kan öka både säkerheten och effektiviteten, säger John Loberg.
Han har arbetat i fyra år med sin avhandling och reaktorfysik är ett område han verkligen brinner för.
– Från början studerade jag olika energisystem. Men jag tyckte att eld, vind och vatten känns som någonting vi har hållit på med sedan urminnes tider. Kärnfysik kan man inte förstå så där intuitivt och det var därmed en större utmaning.
Ny metod kan ge effektivare kärnkraft
John Loberg från Enköping har nyligen doktorerat i tillämpad kärnfysik vid Uppsala universitet. Hans upptäckter av hur man mäter ånghalten i reaktorhärden kan göra kärnkraften både säkrare och mer effektiv.
Foto: Privat
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!