Anna Porelius, kommunikationschef på Svensk kärnbränslehantering, SKB, säger att man är välförberedda för denna och kommande domstolsförhandingar.
Det som nu ska avhandlas i domstolen är SFR, slutförvaret för låg- och medelaktivt avfall. Regeringen beslutade i slutet av förra året att tillåta att SFR byggs ut från att rymma 117 000 kubikmeter till 180 000 kubikmeter.
– Det här är ju ett slutförvar som varit i drift sedan 1988 som vi har ansökt om att få bygga ut för att framför allt kunna ta emot radioaktivt rivningsmaterial från de svenska kärnkraftverken. Man kan säga att här sluts cirkeln. Här får de svenska kärnkraftsreaktorerna sin sista vila, 120 meter under marken i Forsmark, säger Anna Porelius, kommunikationschef på SKB, Svensk kärnbränslehantering.
Det handlar först och främst om de totalt sex stängda reaktorerna i Barsebäck, Ringhals och Oskarshamn som när de rivits ska delas upp i mindre delar och förvaras i berget på Forsmarkshalvön.
– Ungefär 90 procent av det man river är ofarligt, det är en väldigt liten andel som är radioaktiv och som vi ska ta hand om. Det handlar om det material som funnits närmast härden, som reaktortanken, säger Anna Porelius.
I SFR slutförvaras också driftavfall från kärnkraftverken, som filter, verktyg och skyddskläder. Men även radioaktivt avfall från exempelvis sjukvården och andra industrier skickas hit för att isoleras i minst 500 år. Men förvaret ska hålla i 10 000 år.
Det domstolen nu ska besluta om är villkor, enkelt uttryckt hur förvaret får byggas, när arbete får bedrivas och vilka regler som ska gälla. Det är en lång rad områden som ska avhandlas, allt från buller och hur kemiska produkter får användas till hur arbeten i vatten ska gå till och när lastbilar och andra transporter får komma och gå.
SFR togs i drift 1988 och var då den första anläggningen i sitt slag i världen. Nu ska den byggas ut efter att domstolen beslutat om villkor för verksamheten.
SKB har själva lämnat in förslag på villkor och sedan har en rad olika myndigheter och organisationer kommenterat förslagen.
– Vi har fått en hel del inspel från remissinstanserna och har försökt tillmötesgå det vi kan. Nu är det upp till domstolen att besluta vad som ska gälla, säger Anna Porelius.
Huvudförhandlingen i mark- och miljödomstolen ska enligt tidsplanen pågå 29 november till 1 december. Den sista dagen kommer ägnas åt det så kallade havsvattenmålet. SKB har ansökt om tillstånd för att få använda havsvatten under utbyggnaden och driften av SFR. Även detta ska regleras.
Östhammars kommun har varit relativt kritiska till villkorsförslagen. Kommunen tycker att SKB i vissa delar skjuter viktiga detaljfrågor framför sig.
– Vi är inte kritiska till allt, men vissa delar. Det krävs tydliga villkor för att det ska vara tydligt vad SKB ska uppfylla och för att tillståndsmyndigheten sedan ska kunna kontrollera att tillståndet följs, säger Anna Bergsten, utredare på Östhammars kommun.
I villkoren har SKB lagt till ”ventilen” som ska möjliggöra fler transporter efter kommunens vetobeslut och regeringsbeslutet. Det ser kommunen inte positivt på säger Anna Bergsten, utredare.
Kommunen vill bland annat se tydligare regleringar vad gäller tidsbegränsning för havsvattenuttaget och utsläpp i vatten. Även flera andra instanser, som länsstyrelsen, vill se tydligare regleringar på bland annat de här områdena.
Kommunen framhåller även på nytt att tunga transporter och bullernivåer måste regleras tydligare.
– Det handlar om att minska störningar för boende i området, säger Anna Bergsten.
Som sagt är det nu upp till domstolen att besluta om villkoren. Någon gång i början på nästa år väntas domarna komma.
Hela den här processen kommer göras om när villkor för kärnbränsleförvaret ska beslutas. SKB har som mål att lämna in sina yrkanden i det målet under första halvåret 2023.