Nu samlas spelmännen

Allt fler nyckelharpor görs av professionella eller halvprofessionella byggare. Under 70-talets nyckelharpsrenässans startades byggkurser, inte bara i Uppland utan över hela landet. De instrument som byggdes då av tusentals kursdeltagare var av naturliga skäl inte alltid av hög kvalité. Idag ordnas mycket få, om ens några byggkurser. Amatörerna har fått ge vika. Tillverkningen har tagits över av färre men duktigare byggare.

Men suget efter instrument är stort. Nyckelharpan har tagit "marknadsandelar" från fiolen. Mycket går dock på export. Betalstarka amerikaner och japaner köper upp mycket av det bästa. Priserna har gått upp. 60 000 för en välbyggd nyckelharpa är inte ovanligt. Samtidigt har det under de senaste decennierna skett oerhört mycket med instrumentet. Det har experimenterats friskt med både den traditionella kromatiska harpan och med de äldre modellerna (silverbasharpa och kontrabasharpa). Man har experimenterat med nya former på kroppen och med nyckelmekaniken. Det kanske mest uppseendeväckande är att nyckelharpan också gått på djupet, bokstavligt talat. Idag finns oktavharpor och tenorharpor som ligger i lägre register.
- Den här experimentlustan finns inte i våra nordiska grannländer med Norges hardingfela eller Finlands kantele, säger Esbjörn Hogmark, som i dagarna leder ett seminarium på Eric Sahlströminstitutet i Tobo kring de tre nordiska instrumenten.

Nu samlas spelmännen

Det stundar nyckelharpsstämma i Österbybruk i helgen och både spelmän och byggare samlas i den gamla bruksorten, som nog får betecknas som nyckelharpans huvudort.