– Nu ska jag bli livsnjutare på allvar, säger hon.
Det surrar runt borden i det gamla kaféet och trots att klockan slagit långt över lunchtid är det få stolar som står tomma. Karin Magnusson serverar äppelpaj med vispgrädde, rulltårta med äppelmos och drömtårta till de intågande gästerna. Allt hembakat så klart.
– Jag bakar två till tre timmar per dag, det har jag gjort länge nu. Det ska bli ganska skönt att slippa om jag ska vara ärlig, säger Karin Magnusson, skrattar och staplar de udda kopparna i varandra.
I 14 år i rad har hon jobbat i kaféet. Varje dag, städat, diskat, bakat.
– Det är ett tungt jobb. Men mina gäster är så fantastiska och jag möter så mycket trevliga människor. Dem kommer jag definitivt att sakna, säger hon.
På väggarna i den gamla stallbyggnaden hänger bett, stigbyglar och hästskor i klungor. Allt är sådant hon plockat på sig genom åren. Nu ska allt plockas ned och säljas och kaféet göra rum åt nya ägare.
– Jag har en hel del stammisar som blir sura på mig, men det är dags nu. Jag vill sluta på topp, säger hon.
Nu är det ett liv på motorcykeln som hägrar. Hon och maken har länge åkt motorcykel ihop, men livet som kafébiträde har inte erbjudit så mycket ledig tid.
– Vad ska jag säga, 14 år utan en enda ledig sommardag. Det är dags att hon ger sig nu, säger yngsta dottern Jenny Magnusson när mamma inte hör på.