Nej till flyktingbarn i Östhammar
Trots att allt fler ensamma flyktingbarn kommer till Sverige är det få kommuner som vill ta emot dem. I Uppland är det hittills bara Sigtuna och Uppsala som har tackat ja, i Östhammar är svaret ett blankt nej och övriga kommuner är väldigt osäkra.
Sigtuna har tillsammans med tre andra kommuner i landet ansvar för det första mottagandet och just nu finns 47 asylsökande barn och ungdomar där. Edit Bjurdamm är chef vid individ- och familjeomsorgen i Sigtuna kommun och hon tycker att det är viktigt att fler kommuner engagerar sig i arbetet:
- För att det här ska fungera måste fler kommuner ta emot flyktingbarn, men förhoppningen är att det kommer att bli bättre, säger hon.
Uppsala är den andra kommunen i Uppland som har skrivit kontrakt med Migrationsverket och i vår flyttar fjorton ensamkommande barn in i kommunens nya bostäder:
- Men jag kan förstå de kommuner som är tveksamma till att ta emot barn som kommer ensamma, för ersättningen är så oerhört liten. Det är svårt att få resurserna att räcka, säger Susanne Platerud, vid kontoret för barn, ungdom och arbetsmarknad i Uppsala.
Nu planerar dock regeringen att satsa 15 miljoner kronor extra för att stimulera kommunerna att ta emot fler. Något som kommer att innebära att både engångsersättningen och dygnsersättningarna höjs från första juli.
Trots denna förändring anser många kommuner, däribland Östhammar, att resurserna inte räcker till.
- Det här får inte bli en populistisk tävling om vilken kommun eller politiker som är snällast, utan det viktiga är att utgå från barnets perspektiv. De här barnen har tunga ryggsäckar med sig och måste tas om hand på ett bra sätt, men det går inte i nuläget, säger Anna-Lena Söderblom, kommunalråd i Östhammar (m).
Vad krävs då för att Östhammar skulle ändra sig?
- Vi behöver bra boendeformer och personal som kan hantera de här frågorna, det handlar om allt från barnpsykologer till tolkar. Det räcker inte att bara få mer pengar från staten för att uppnå det målet, det måste också finnas utbildad personal, som det tyvärr är brist på i dag, menar hon.
I Knivsta och Håbo lutar det också åt att det blir ett nej, med motiveringen att man nyligen har börjat ta emot flyktingfamiljer och inte är redo att ta hand om ensamma flyktingbarn. De övriga kommunerna i Uppland är osäkra. Tierp ska utreda saken under våren, Älvkarleby tror inte att resurserna är tillräckliga, även om inget formellt beslut är taget, Enköping har inte tagit ställning, men påpekar att man redan nu har brist på familjehem. Heby och Norrtälje utreder saken.
Det var sommaren 2006 som ansvaret för asylsökande barn övergick från Migrationsverket till kommunerna. Men det nya systemet har fått kritik, bland annat från Sveriges Kommuner och Landsting som anser att kommunerna inte har fått de förutsättningar som krävs för att kunna ta emot barnen.
Men på Migrationsverket ser man ändå ljust på framtiden:
- Vi gör många satsningar för att underlätta för kommunerna. Exempelvis anordnar vi konferenser ute i landet under våren som vänder sig till de kommunala beslutsfattarna, där vi försöker hitta lösningar för hur barnens behov kan mötas på bästa sätt, säger Catharina Hast Markkula, vid Migrationsverket.
Så jobbar vi med nyheter