Nedläggning av skolor kan leda till utflyttning
Nedläggningar av de små bygdeskolorna drar som en farsot över Uppland. Men Glesbygdsverket varnar för konsekvenserna. Risken är att inflyttningen avstannar.
Men det är inte bara i Uppland som grundskolor läggs ner, utvecklingen ser likadan ut i hela landet. Samtidigt försvinner även grundskolor i tätorterna.
Peter Malmsten, utredare på Glesbygdsverket, berättar att totalt 250 grundskolor lades ner åren 2002-2004. Orsaken är vikande elevunderlag och en önskan att spara på lokalkostnader för att kunna lägga mer pengar på undervisningen.
- Det är klart att det här betyder en hel del för glesbygden. Det är inte minst en symbolfråga. Skolan står för livskraft och en viss grad av service.
Peter Malmsten säger att det är svårt att bevisa vad en nedläggning av en skola betyder för in- och utflyttning. Men han är övertygad om att det påverkar.
- När vi gör våra undersökningar ser vi att det finns en vilja hos barnfamiljer att flytta ut till glesbygden och då är det klart att det är viktigt att det finns en skola.
Uppmanar utredning
I första hand uppmanar Glesbygdsverket kommunerna att utreda frågan noga innan man fattar beslut. Och tänka på att det inte bara handlar om en skola utan om framtiden för hela bygden.
- Sedan kanske man ändå väljer att lägga ner, säger Peter Malmsten som har förståelse för att det är en svår fråga för en liten kommun med begränsade resurser.
Vad sker då med en bygd när skolan försvinner? I Långalma på Söderön i Östhammars kommun lades skolan ner 2004. Föräldern Eva Birgersson tycker att det har lett till sämre sammanhållning.
- Man kommer ifrån varandra. Skolan var den sociala länken.
En tid efteråt försvann även fritidsgården och nu har det visat sig omöjligt att hålla liv i den lokala idrottsföreningen. Fortfarande sörjer många skolan.
- Ja, det märks. Det är ett tyst och mörkt ställe som man åker förbi.
Så jobbar vi med nyheter