Naturvetenskap blev konst

Ljudnivån är hög i Konsthusets källarlokaler. En hel grupp niondeklassare från Frösåkersskolan arbetar med att gestalta naturvetenskap. Några pojkar bygger en larv, en puppa och en fjäril. En grupp tjejer har valt att göra ett vanligt äpple med utstickande DNA-spiraler. Några andra bygger en apa och en människa av ståltrådsnät.
För det var så Johanna Junback, museilektor från Nobelmuseet började dagen, med att visa en bild av en apa och en människa.
– Vi består båda av DNA och man kan fråga sig vad det egentligen är som gör en människa till en människa och en apa till en apa.

Sammanlagt fyra olika Nobelpris som belönat upptäckter inom området berörs. Först ut var Thomas Hunt Morgan som fick priset 1933 för att ha kopplat ihop ärftlighet med kromosomerna genom att studera bananflugor. Det senaste var förra årets pris för beskrivningen av ribosomerna, cellernas egna proteinfabriker.
Men naturvetenskapen är full av märkliga begrepp och kan kännas abstrakt och svår. Därför samarbetar Johanna Junback med Anna Stenkula, intendent vid Nobelmuseet i ett program för skolor där en kort föreläsning följs av fritt konstnärligt skapande.
– Det är en möjlighet att närma sig naturvetenskapen från ett annat håll. Man får arbeta praktiskt samtidigt som man använder sig av de här abstrakta, svåra termerna. Framför allt för de elever som lär sig genom att arbeta med händerna kan det här vara ett sätt att avdramatisera naturvetenskapen på, säger Anna Stenkula.

Förhoppningen är också att väcka en nyfikenhet hos barnen och en vilja att lära mer. Och de två lärarna som var på plats från Frösåkersskolan den här dagen, Berith Helmersson i bild och Leif Nyman i NO tyckte att det ämnesöverskridande arbetet var inspirerande.
– Det här visar att bild inte bara är något man gör, man måste veta något också, säger Berith Helmersson och Leif Nyman tillägger att det blir spännande att se vad de av eleverna som inte läst om genetik tidigare faktiskt lärt sig när de kommer åter till klassrummet.
Vid slutet av dagen skulle eleverna redovisa vad de gjort och varför. Då kunde man få veta att äpplet skulle visa att DNA finns i allt och att eleverna som byggt en apa och en människa lärt sig att det bara skiljer två procent i den genetiska uppbyggnaden mellan oss och schimpansen.