”Det är ett deprimerande jobb, men det är också därför vi drivs framåt”, säger Daniel Rutschman och blickar ut över hundratals granstubbar strax norr om Österbybruk.
– Sverige är en hycklande nation. Vi vill gärna hjälpa regnskogen i Amazonas, men faktum är att inget land i världen lyckats så bra att skövla sin natur som Sverige, och det på bara femtio år, säger Daniel Rutschman.
Han är sekreterare och inventerare i Skydda Skogen, och har de senaste åren tillbringat somrarna i skogar runt om i landet.
– Här i Uppland har vi främst kollat på skogar som anmälts för avverkning, berättar Daniel Rutschman.
Bara någon kilometer från stubbarna och skogsmaskinerna ligger en av skogarna som väntar på avverkning. Här hittar Daniels kollega Olli Manninen en ullticka. Svampen är med på SLU:s lista över hotade arter och den rödbruna fläcken på trädstammen fotograferas och gps:ens koordinater skrivs ned.
– Det brukar vara en ganska kylig stämning när vi kontaktar skogsbolagen och visar våra artfynd, säger han.
Skydda Skogen och dess inventerare är kritiska till skogsbolagen som de menar inte lever upp till skogsvårdslagen. Genom att fälla skog med höga naturvärden hotas många växt- och djurarter.
– De flesta arter klarar inte av att leva i en ensidig produktionsskog. Det blir en biologisk öken, säger Daniel Rutschman och pekar på ironin i att området vi befinner oss på kallas för Tjädermossen.
– Vi har i alla fall inte hittat några spår av tjäder. Tjädern behöver gammal skog och skogsbolaget Holmen har nyligen avverkningsanmält en känd tjäderspelplats. Visserligen ska de spara skyddsområden men de är för små för att räcka till.
Bland de största ägarna i Uppland är just Holmen Skog och Bergvik Skog.
– Jag har svårt att se vad de båda skulle kunna göra sämre i avverkningen. Ibland ser det ut som ett bombnedslag där de har fällt träd och marken brukar ha djupa körskador från maskinerna.
Daniel Rutschman och Olli Manninen menar att det stora problemet är regeringens skogspolitik och politikerna som bryter mot sina egna uppsatta miljömål.
Enligt det så kallade Nagoyaavtalet från FN-toppmötet i höstas ska 17 procent av land- och vattenområden skyddas, och det är långt från verkligheten, enligt Daniel Rutschman.
– Visst har regeringen lyckats att nå målet om sjutton procent för till exempel fjällbjörkskog. Men bara runt tre procent av den produktiva skogsmarken är långsiktigt skyddad. Arter som lever i barrskog i Norduppland ger väl tusan i om fjällbjörkskogen är fredad. Du skyddar inte biologisk mångfald genom att leka med statistiken, säger Daniel Rutschman.