Minnesgudstjänst för bussolyckans offer

Några av dem var själva med vid olyckstillfället, några har vänner och bekanta som färdades i bussen, några har kommit för att dela sorgen med de drabbade.
Organisten Ligita Sneibe inleder med kompositionen Fantasi i g-moll, ett av Bachs mest välkända verk.
Bach skrev verket när hans fru dog och det finns en starkt laddad och dramatisk kraft i musiken som fyller kyrkorummet och de känslor och den stämning som finns runt omkring avspeglar sig liksom i musiken.
- Livet i den här bygden blir aldrig riktigt densamma efter det som hände på dagen för ett år sedan. Livet är skört, liv-död, glädje-sorg - marginalerna är så små, vi vet ingenting om framtiden, inte ens om nästa timme, säger kyrkoherde Lars-Åke Palm när han börjar att tala om detta svåra.

När han förberedde sig i sin kammare inför den här minnesstunden kom ordet, vad han skulle säga, så naturligt.
Han fann det i Psaltaren 139: "Herre, du genomskådar mig och vet allt om mig... Du vet om jag sitter eller står... Även om du är långt borta från mig så vet du vad jag tänker... Du ser mig om jag arbetar eller vilar... Du vet allt om mig... Redan innan jag talar så vet du vad jag vill säga... Du omsluter mig på alla sidor, och du håller mig i din hand..."
Ord för ord står för sig självt och så börjar han att tala om livet, om livets ryggsäck i vilken vi stoppar ner alla erfarenheter.
- En stor kantig tung börda, den skaver på ryggen, tynger på ryggen och tömmer en på all energi. Vi får packa ryggsäcken så bra som möjligt, man kan inte bära den åt någon annan, vi kan inte ta över livets ryggsäck från någon annan, men vi kan stötta varandra, gå bredvid varandra, rasta, hjälpas åt att packa om den andres ryggsäck så att den blir mer dräglig att bära...

Det är därför, förklarar han, kyrkan vill stå bakom minnesstunden.
Den till dryga halvtimmen långa minnestunden blir en stilla hyllning till de omkomna där musiken, det talade ordet, det vi gör med våra händer att tända ljus, kan lösa och öppna.
Efter minnesstunden går jag fram till en man och en kvinna som står utanför kyrkdörren, förklarar att jag inte vill tränga mig på eller störa, men undrar försynt "vill ni säga något?"
Mannen och kvinnan tittar ner i marken. Vad har de att säga en tidningsreporter i en sådan här stund?
Ingenting.

Minnesgudstjänst för bussolyckans offer

Östhammars kyrka årsdagen för bussolyckan på väg 288 utanför Rasbo: Framme vid altaret brinner ljusen för de sex personer som omkom i samband med olyckan. I kyrkorummet har ett femtontal personer samlats för att hedra, för att minnas, för att sörja.