Minkjakt har gynnat fågellivet

Tio år med minkjakt i skärgården har haft effekt. Det kan Upplandsstiftelsen konstatera. Flera fågelarter har återhämtat sig märkbart sedan de fått vara i fred för minken. På vissa håll handlar det om en tredubbling.

En riktigt stor skrattmåskoloni finns på Trutbådan utanför Rävsten i Gräsö södra skärgård.

En riktigt stor skrattmåskoloni finns på Trutbådan utanför Rävsten i Gräsö södra skärgård.

Foto: Eva Nevelius

Östhammar2007-06-11 00:01
Martin Amcoff blickar oroligt ut över kobbarna strax utanför Rävsten i Gräsö södra skärgård. Så sent som förra året såg han ett par av den rödlistade skräntärnan här. I år verkar de vara borta.
I stället stiger upphetsningen när vi kommer till närbelägna Trutbådan. I den lilla svarta boken noteras inte mindre än cirka 300 par skrattmåsar, 70 fiskmåsar, 60 silvertärnor och några rödbenade strandskator.

Och se, där kommer ett skräntärnepar flygande! Förmodligen samma par som siktades vid kobben i närheten förra året.
- När man hittar en så här stor koloni blir man glad. Så här många fåglar har det inte varit där i modern tid och det är kul, säger han nöjt sedan vi gjort en kort inspektionstur bland bon och ungar på ön.

Ändå tillhör Trutbådan i Gräsö södra skärgård tillsammans med Klungsten vid Hållnäskusten de två referensområden där Upplandsstiftelsen inte bedrivit någon minkjakt. Resultaten av den jakten syns i stället i ett område i norra Gräsö skärgård och Björns skärgård utanför Hållnäs. Där har man anlitat lokala jägare för att sätta ut slagfällor och jaga med grythund ända sedan 1997 och resultatet är märkbart.
- Där vi har jagat har många fågelarter återhämtat sig, framför allt gäller det måsar, vadare och en del änder. En del bestånd ökar väldigt kraftigt, berättar Martin Amcoff.

Minkarna är nämligen flitiga äggtjuvar och kan orsaka stor skada på en fågelkoloni. Att minken är ett främmande inslag för de svenska kustfåglarna gör dem extra sårbara.
- Minken tar både ägg och ungar när de är små. Den kan till och med ge sig på vuxna fåglar som ruvar, speciellt de som finns i klippskrevorna.
Det var för att se om det gick att förbättra fåglarnas möjligheter att överleva som Upplandsstiftelsen drog i gång projektet med stöd av länsstyrelsen. I de två områden där jakten bedrivs är det numera nästan minkfritt under häckningssäsongen.
- I Björns skärgård fångade vi 20 minkar per år i början, då blev det en stor påverkan på faunan. Där handlade det om 900 fågelpar det första året och nu är vi uppe i 3 500 par per år. Populationen har tredubblats, berättar Martin Amcoff.

I år sker en vetenskaplig utvärdering av projektet med minkjakt, en utvärdering som blir klar någon gång under sommaren. Att projektet pågått så länge gör det intressant att studera.
- Det är ganska ovanligt att man kan följa långsamma förändringar under så pass lång tid, säger Martin Amcoff.
Hans slutsats efter den här tioårsperioden är att man bör jaga mink i områden med särskilt skyddsvärd fauna.
- Om vi inte jagar den blir vissa fågelarter väldigt ovanliga och skulle kanske försvinna helt från skärgården.
FAKTA
Minken kommer ursprungligen från Nordamerika och importerades till Sverige som pälsdjur. En del djur som smet eller släpptes ut från pälsfarmerna etablerade sig vilt i naturen. Minken finns numera överallt i skärgården men glesare i riktig ytterskärgård. Den kom till södra skärgården redan på 40-talet och dök upp längs Upplandskusten på 80-talet. Minkarna har ett gott luktsinne och kan lukta sig till fågelkolonierna på kilometers avstånd. De trivs bra i skärgårdar med många små öar som de kan simma emellan.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!