Khashayar Farmanbar (S) säger att staten inte ensam kan stå och lösa allt. I stället ska man "kroka arm" med industrin, innovatörer och investerare för att bygga ett robust och stabilt energisystem för framtiden.
Kärnkraften 5/5
– Kärnkraften kommer att vara en viktig del av svensk energiproduktion under lång tid framöver, säger Khashayar Farmanbar.
Hur lång tid då?
– Så länge den är lönsam och det finns aktörer som är villiga att investera och underhålla den.
Sverige måste öka elproduktionen framöver för att få till den nyindustrialisering med "gröna jobb" som regeringen ser framför sig. För fem år sedan slöt S och MP en energiöverenskommelse med M, C och KD som byggde på målet om helt förnybar elproduktion 2040.
Kärnkraft är inte förnybart enligt regeringen. Men M och KD håller inte med och 2019 lämnade de överenskommelsen. Partierna vill, liksom SD och L, att målet med 100 procent förnybart ska bytas mot 100 procent fossilfritt, för att inkludera kärnkraft.
– Det finns ingen politisk målsättning att lägga ned kärnkraften, frågan ägs av producenterna.Men det finns en dualism i beslutet som riksdagens majoritet ställt sig bakom. Den är intressant, säger Khashayar Farmanbar.
Vad menar du med det, målet är ju 100 procent förnybart?
– Det stämmer. Så är målet formulerat. Men målet är också definierat som att det inte finns några politiska målsättningar att lägga ned kärnkraften. Här finns det en dualism att ta ställning till framöver.
Ni kan alltså behöva göra en omprövning av målsättningen?
– Det är en hypotetisk fråga eftersom det i dag inte finns en enda som har räckt upp handen och sagt sig vara beredd att investera i ny kärnkraft. Däremot står bolagen på kö för att investera i förnybara energikällor. Vi får se hur marknadsläget utvecklar sig.
Socialdemokraterna vill se en "successiv utfasning" av kärnkraft i den takt som kärnkraftselen kan ersättas med el från förnybara källor.
Energiministern anser att en majoritet i riksdagen fortfarande är överens om innehållet i energiöverenskommelsen – i huvudsak.
– Men det finns ibland en anti-intellektuell tendens i energidebatten där det förs ett krig mellan olika energislag. Vi är överens om huvuddelen.
Men det ni inte är överens om är ju kärnkraften?
–Jag har inte sett något parti vara villigt att öppna plånboken och pumpa in skattebetalarnas pengar i kärnkraften.
Vattenfall har sagt att de behöver statliga garantier för att vara beredda att investera mer i kärnkraft. Dagens reaktorer får ersättas med nya, men då måste industrin bära sina egna kostnader. Inga energislag ska "särbehandlas".
– Bolag står på kö för att investera motsvarande 350 terawatttimmar i vindkraft. Det skulle tredubbla Sveriges elproduktion, helt utan statliga garantier. Vi behöver lösa problemen med elbehoven nu. Att bygga ny kärnkraft tar flera decennier och kostar multum.
"Om industrin vill bygga kärnkraft finns det i Sverige tre platser i dag där det är fritt fram att bygga" säger Khashayar Farmanbar och syftar på att det inte finns något förbud mot ny kärnkraft i dag och att den kan byggas i Forsmark, Ringhals och Oskarshamn.
Vissa pekar ut små modulära reaktorer som en möjlig lönsam väg framåt för kärnkraften?
– Vi följer den utvecklingen och ser när det finns något konkret att ta ställning till. Och om marknaden är beredd att investera.
Som energiminister, vad tror du, kommer vi ha kärnkraftverk i Sverige efter 2040?
– Det är svårt att förutspå framtiden. Det jag kan säga är att vi 2040 kommer att ha ett stabilt och starkt energisystem som producerar väldigt mycket förnybar energikraft, kan lagra energi och har en planerbar funktionalitet.
Och hur vi ska nå dit?
– Titta på potentialen i havsbaserad vindkraft. Med energilagring i exempelvis bränsle, solpaneler, utökad nätkapacitet med smarta elnät och energieffektiviseringar kommer vi att nå dit. Den kärnkraft som finns och rullar kommer vara viktig under överskådlig framtid, men hur överskådlig får de som äger och investerar i kärnkraft avgöra.