Reduktionsfiske har visat sig vara effektivt för att förbättra vattenkvaliteten i övergödda sjöar. Siktdjupet i vattnet ökar och mängden växtplankton minskar. Det slås fast i en stor utvärdering som gjorts av Mistras råd för evidensbaserad miljövård (EviEM).
Anna Gårdmark, professor i kvantitativ fisk- och fiskeriekologi och verksam vid SLU:s institutions för akvatiska resursers kustlaboratorium i Öregrund, ingår i expertgruppen.
– Vi ser en positiv effekt genom utfiskning av karpfisk under utfiskningsperioden och de tre åren närmast efter. Längre är så kan vi inte säga med säkerhet att det fortfarande är positivt, även om det finns enstaka sjöar där det gått tio år och fortfarande ser bra ut, säger Anna Gårdmark.
Det är en omfattande genomgång som gjorts av expertgruppen. Man har utgått från 14 500 artiklar som tagits fram genom sökningar i den vetenskapliga litteraturen. Efter sållning återstod 233 artiklar som innehöll data om 128 biomanipuleringar genom reduktionsfiske i 123 europeiska och nordamerikanska sjöar. Till de svenska sjöar som är med i utvärderingen hör Ringsjön och Finjasjön i Skåne samt Vallentunasjön norr om Stockholm.
– Det är störst effekt i små sjöar, och i de sjöar som har en hög fosforhalt innan man börjar biomanipulera genom utfiskning.
Som alternativ har man i en del sjöar satt ut rovfiskar för att låta dem äta upp mört, björkna och liknande fisk. Den metoden har dock inte visat sig kunna förbättra vattenkvaliteten nämnvärt, enligt utvärderingen.
– Syftet med den här typen av analyser är att ge beslutsfattare ett bra vetenskapligt underlag om vad man får för effekt av olika förvaltningsåtgärder, säger Anna Gårdmark.
En typ av vetenskaplig bias eller skevhet att det brukar vara de lyckade försöken som landar i att artiklar skrivs och publiceras.
– I våra beräkningar såg vi viss sådan publikationsbias, vilket vi har försökt att motverka genom att vi även fått in konsultrapporter och rådata, säger Anna Gårdmark.
I Östhammarsfjärden har reduktionsfiske skett år 2011 och 2012. Det andra året fick man inte alls upp lika mycket fisk som första året, och värdet av insatsen i förhållande till kostnaden har ifrågasatts. Fjärdar ingår inte i det underlag som gåtts igenom av expertgruppen.
– För kusten finns inte tillräckligt många studier gjorda för vi skulle kunna göra storskaliga slutsatser. Men något som gör det viktigt att studera kusten är det öppna systemet och utbytet av fisk som kan ske, även om det är väldigt avsnörda fjärdar. Betydelsen av det vet vi inte riktigt, säger Anna Gårdmark.