Miljöorganisation kritisk mot slutförvaring

- Det finns risk för att kärnkraftsindustrins arbete med att ta fram en metod för slutförvaring av använt kärnbränsle inte uppfyller kraven på långsiktig miljösäkerhet.

Östhammar2008-03-26 17:43
Det säger Johan Swahn, kanslichef på MKG (Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning), sedan MKG och Naturskyddsföreningen har granskat kärnkraftsindustrins senaste 500-sidiga forskningsprogram, Fud-07.
Samtidigt har MKG och Naturskyddsföreningen gjort en mycket grundlig genomgång av myndigheternas granskning och regeringens beslut om tidigare Fud-rapporter.
Vart tredje år lämnar kärnkraftsindustrin in forskningsplanen Fud till statens kärnkraftinspektion, SKI. Regeringen ska efter en remisshantering besluta om forskningsprogrammet.

Nu har Naturskyddsföreningen och MKG lämnat in ett gemensamt yttrande över den senaste planen Fud-07 till SKI.
Föreningarna riktar sig i yttrandet i första hand till regeringen med ett antal synpunkter på åtgärder som bör vidtas. De menar bland annat att regeringen måste agera i sitt beslut över Fud-programmet så att kärnavfallsprocessen ska leda till det miljömässigt bästa omhändertagandet av det högaktiva kärnavfallet.
En fråga är vilken metod som är den säkraste.

Industrin lyfter fram en metod för slutförvaring av använt kärnbränsle; att bygga det någonstans på mellan 400 och 700 meters djup med gruvgångar, men minst 400 behövs bland annat för att skydda från kommande istidspåverkan av berggrunden. Går man längre ned än 700 ökar trycket och salthalten, vilket inte är optimalt för den metod som kärnkraftindustrin vill använda.
- Vi vill att industrin tar fram mer kunskap om metoden djupa borrhål. Den kan vara säkrare, men i dag vet vi inte. Med djupa borrhål borras hål ner i marken av ett djup på mellan tre och fem kilometer. Sedan sänks kapslar ner i hålen. Salthalten ökar med större djup och bildar en spärr som hindrar att ett eventuellt läckage kommer upp till ytan, säger Johan Swahn till UNT.

Under 2009 ger SKB (Svensk Kärnbränslehantering AB) besked om slutförvaret läggs i Forsmark eller Oskarshamn.
Erosion och korrosion frågetecken
Bufferterosion och kapselkorrosion, det är två av de återstående frågetecknen när det gäller slutförvaret för använt kärnbränsle. Det menar myndigheterna som granskat SKB:s preliminära säkerhetsanalys.
Statens kärnkraftsinspektion (SKI) och Statens strålskyddsinspektion (SSI) är ännu inte klara med sin granskning av den senaste forskningsrapporten. Däremot har myndigheterna nagelfarit den preliminära säkerhetsrapport SR-Can som Svenska Kärnbränslehantering (SKB) har gjort för det planerade slutförvaret för använt kärnbränsle.
Enligt utredaren Öivind Toverud finns det en lista på ca 200 saker som man vill att SKB ska fundera mera på inför den slutgiltiga säkerhetsrapporten. En av dessa är risken för bufferterosion, det vill säga att den lera som ska omge kapslarna med kärnbränsle bryts ner av inträngande grundvatten.
- Det finns möjligheter att vidta åtgärder för att undvika det, till exempel genom att täta sprickorna i berget så att vattnet inte kan tränga in, säger han.
Ett annat frågetecken som vållat viss debatt på senare tid är risken för att kopparen i kapseln som bränslet placeras i kan börja rosta. Vissa forskare har gjort gällande att koppar som kommer i kontakt med syrefritt vatten kan drabbas av tidig korrosion. Det är nu en av de frågor som SKB måste utreda vidare.

Eva Nevelius

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om