Granfjärden, en svårt nedsmutsad del av Östhammars vattenmiljö.
Avloppsfrågan är central i Östhammars kommun. Både för tillväxtens skull, men också för miljön. Länge har de kritiska rösterna höjts för att kommunen borde ta hand om sina avlopp bättre. Svårt nedsmutsade Östhammarsfjärden och Granfjärden har debatterats i 20 år.
Från kommunalt håll hävdar man att frågan är på bordet redan. I och med samarbetet med Gästrike Vatten kommer det att bli förbättringar. I slutet av året kommer en första större sammanställning av vad som måste göras.
– Vi förstår att folk undrar och vill ha besked. Men svaret på de många frågorna är komplexa, säger Margareta Widén Berggren (S), kommunalråd och ordförande i Östhammars vatten AB.
Margareta Widén Berggren (S) kommunalråd och ordförande i Östhammars Vatten AB.
Hon vill kalla till ett öppet dialogmöte med Östhammarsborna om VA-problemen, men än så länge är det otänkbart givet pandemiläget.
– Vi får mycket kritik, men jag känner att den inte alltid är rättvis. Det görs en massa saker faktiskt. Vi vill möta kritiken med fakta, säger Margareta Widén Berggren.
Vad är det då som är på gång? Vi ställer frågan till Gästrike Vattens vd Lena Blad:
– Vi arbetar löpande med att öka kapaciteten och kvaliteten i reningsverken. Vi har också dragit igång ett omfattande arbete med att ta hand om och förbättra Östhammars slitna ledningsnät, säger hon.
Östhammars kommun har åtta reningsverk totalt. De flesta kräver mer eller mindre åtgärder i en snar framtid.
– Alunda reningsverk står först på tur. Det kommer att byggas ut för att kunna rena avloppsvatten då tätorten växer. En satsning på 30–50 miljoner kronor, säger Lena Blad.
När Alunda- och Österbyborna får mer vatten 2021 och 2022, ökar samtidigt trycket på orternas reningsverk. För driftansvariga Gästrike Vatten AB hänger vatten och avlopp förstås ihop. Ökar det i ena änden, blir det mer att ta hand om i den andra.
Trycket på Öregrund och Östhammar ökar också, när allt fler vill bosätta sig i skärgården. Kommunen kalkylerar med en tillväxt fram till 2040 på 6 000 nya hushåll, vilket skulle kosta en miljard att bygga ut.
Kapaciteten i Östhammars reningsverk är dålig. Här behövs investeringar.
En förstudie pågår för att utreda om både Östhammars och Öregrunds avloppsreningsverk ska vara kvar och byggas ut eller om en samordnad lösning kan vara det bästa alternativet. Det beräknas kosta 500 miljoner.
Detta ihop med redan påbörjade byggen av vattenledningar och en eventuell satsning på avsaltningsverk i Öregrundsfjärden som UNT tidigare berättat om ger ett sammanlagt VA-investeringsbehov på 2,7 miljarder kronor på lång sikt. Det handlar om en tidsrymd fram till 2040.
Tuffa investeringar för en kommun av Östhammars storlek. Kommunledningen väntar in underlaget för att sen ta ställning till hur det ska finansieras.
– Vi måste veta att det vi satsar pengar på ger effekt, helt enkelt. Lösningen ska vara ekonomiskt möjlig utifrån kommunens ekonomiska situation samt ge en rimlig VA-taxa för Östhammarsborna, säger Margareta Widén Berggren.
Lena Blad vd Gästrike Vatten AB.
Gästrike Vattens vd Lena Blad sitter med i styrelsen för Svenskt vatten och ingår i Livsmedelsverkets VAKA-grupp, som stöttar vid dricksvattenkriser. Hon har med andra ord ett vidare perspektiv i frågan.
– Ja, man borde ha gjort något tidigare, det är sant. Men man ska veta att VA-näten byggdes ut på 50-60-talet, med till stor del statliga pengar. Få kommuner har varit särskilt förutseende i denna fråga. Så länge det kommer rent vatten i kranen är det lätt att skjuta på ekonomiskt kännbara investeringar år efter år, säger Lena Blad.