Miljardrullning i slutförvaret

Det går att ta emot mer använt kärnbränsle i slutförvaret än vad som var tänkt från början - men det kommer att kosta.

Foto: Grafik: SGB

Östhammar2009-02-25 07:00
Eva Nevelius
Bara att förlänga driftstiden för de svenska kärnkraftsreaktorerna med ett enda år skulle innebära en ökning av slutförvarskostnaden med 800 miljoner svenska kronor.

I dagsläget räknar SKB, Svensk Kärnbränslehantering AB, med att hela kärnavfallsprogrammet kommer att gå lös på 107 miljarder kronor. Då handlar det både om omhändertagandet av låg- medel- och högaktivt avfall samt rivningen av de tio svenska kärnkraftsreaktorerna.
Den beräknade slutnotan har ökat med 23 miljarder kronor de senaste två åren, delvis som en konsekvens av de effekthöjningar som håller på att genomföras.
- Att totalkostnaden har gått upp en stor del beror på att vi tidigare räknade på kortare driftstider. Dessutom har vi nu mer data från de två möjliga slutförvarsplatserna vilket gör att vi kan planera mer i detalj, säger SKB:s vd Claes Thegerström.

Men exakt hur stora kostnaderna blir är svårt att veta i förväg. Att även små förändringar av förutsättningarna kan ge stora utslag i kalkylen var en fråga som debatterades vid Euradwaste i Luxemburg i höstas, en europeisk konferens om kärnavfall. Där presenterade finska forskare beräkningar som visade att det skulle kosta 0,5 miljoner euro att ta hand om ytterligare ett ton avfall i det finska slutförvar som nu håller på att byggas. Om driftstiderna för ett kärnkraftverk förlängs med ett år ökar slutförvarskostnaderna med 10 miljoner euro.

Översatt till svenska förhållanden skulle det enligt SKB kosta 800 miljoner kronor att ta hand om kärnbränslet från våra tio svenska reaktorer om man förlängde driftstiden med ett enda år.
- Det är otroligt mycket pengar men slår du ut det på hela programmet så är det inte så ofantligt mycket. Generellt sett minskar avfallskostnaderna ju mer avfall du deponerar i förvaret så länge du inte behöver bygga ett helt nytt slutförvar, säger Claes Thegerström.
En diskussion om att ersätta de svenska reaktorerna med nya när de tjänat ut förs just nu. Och SKB har sagt att det rent praktiskt är möjligt att utöka det slutförvar för använt kärnbränsle som kan förläggas till Forsmark eller Oskarshamn. En tanke är att bygga ytterligare ett lager med tunnlar 50-100 meter under det som planeras i urberget.
- Det kan även finnas bergvolymer runt omkring men det måste avgränsas med extra data. Vi har inga direkta planer för ett andra lager, det här ligger mycket långt fram i tiden, men det finns en möjlighet, säger Claes Thegerström.

Han hävdar att SKB har bra kontroll på kostnaderna. I dag finns det 40 miljarder kronor i Kärnavfallsfonden, 30 miljarder har redan förbrukats och ytterligare 37 miljarder behövs framöver för att slutföra projektet så som det är utformat nu. Kärnavfallsfonden som finansierar SKB:s arbete fylls hela tiden på med pengar från avgifterna på el.
- Och det finns gott om tid att få ihop den summan, säger Claes Thegerström.

Men han erkänner också att det inte är helt lätt att beräkna kostnaderna. I det planerade förvaret ska 6 000 kopparkapslar med använt kärnbränsle deponeras. Råvarupriset på koppar är sammanlagt två procent av totalkostnaden för slutförvaret och även en liten ökning av kopparpriset skulle få stora effekter.
- Vi tittar på långsiktiga trender och vi kalkylerar med osäkerheterna. Men det är klart att vi inte kan veta exakt vad kopparen kommer att kosta om 30 år, säger Claes Thegerström.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!