Mer forskning om kopparkorrosion behövs

Det behövs mer oberoende forskning om kopparkorrosion i syrefri miljö. Det anser både Kärnavfallsrådet och miljörörelsen efter måndagens forskarseminarium i Stockholm.

Willis Forsling, ledamot i Kärnavfallsrådet.

Willis Forsling, ledamot i Kärnavfallsrådet.

Foto:

Östhammar2009-11-17 18:00
Det senaste året har frågan om kopparkorrosion varit ett hett ämne i slutförvarsfrågan. Forskare vid KTH har i experiment kommit fram till att koppar kan korrodera och brytas ned i syrefritt vatten med hög temperatur. Det skulle kunna påverka säkerheten för slutförvaret. Men SKB, som har i uppdrag att ta hand om det svenska kärnavfallet, har uttryckt tvivel kring KTH-forskarnas resultat. Debatten har ändå fortsatt och på måndagen anordnade statliga Kärnavfallsrådet ett vetenskapligt seminarium om kopparkorrosion, där några av världens främsta experter deltog.

Men inte heller det gav några klara besked, enligt Kärnavfallsrådets Willis Forsling som själv är professor emeritus och har forskat mycket om ytkemi.
- Kopparkapseln är en viktig skyddsbarriär, kanske den viktigaste. Men man kan inte efter det här symposiet säga att KTH-forskarna har rätt eller fel.
Den internationella forskarpanelen kommer troligen före årsskiftet att lägga fram en rapport om behovet av mer forskning.
- Det är olyckligt för hela konceptet att det har uppstått stora farhågor just innan ansökan ska lämnas in. Men i första hand är det här SKB:s problem, det är SKB som ska lämna in en ansökan om slutförvaret och politikerna kommer inte att acceptera något som är osäkert, säger Willis Forsling.

Ett problem som han ser det är att SKB sitter på i stort sett alla forskningsmedel. Det gör det svårt att få fram oberoende forskning som antingen stöder eller motsäger de resultat som KTH-forskarna har nått.
- Resultaten visar en reaktion som inte borde ha skett, och det kommer att behövas mer än ett enstaka experiment för att få tillräckligt med kunskap för att lägga hela pusslet, säger Willis Forsling.
Även Johan Swahn vid Miljöorganisationernas Kärnavfallsgranskning, MKG, anser att det behövs mer oberoende forskning. Han menar att SKB inte tagit fram tillräckligt underlag inför seminariet och vill nu att myndigheterna begär forskningspengar från regeringen.
- Man kom tyvärr inte så mycket längre vid det här seminariet och det börjar bli irriterande att myndigheterna inte agerar. SKB kommer aldrig att själva hitta något som bekräftar KTH-forskarnas resultat eftersom SKB är så beroende av att KTH-forskarna har fel.

SKB:s kopparexpert Christina Lilja deltog också vid seminariet och redogjorde för kunskapsläget och bolagets arbete med säkerhetsanalysen.
- Trots att vi så här långt inte sett några bevis för att denna korrosionsmekanism existerar så har vi tagit med den i vår analys av den långsiktiga säkerheten. Vi kan konstatera att slutförvaret ändå lever upp till säkerhetskraven.
Men även SKB anser att det vore bra med fler experiment och bolaget har initierat ett antal studier.
- Det ligger i SKB:s intresse att alla eventuella frågetecken kring kopparkorrosion i syrefritt vatten rätas ut så snart som möjligt, säger forskningschefen Peter Wikberg.
FAKTA
Nästa år väntas SKB, Svensk Kärnbränslehantering AB, lämna in en ansökan till regeringen om att få bygga slutförvaret för använt kärnbränsle i Forsmark. Kärnbränslet ska enligt SKB:s planer förvaras cirka 500 meter nere i berget i kapslar med väggar av fem centimeter stål och fem centimeter koppar. Kapslarna omsluts i sin tur av bentonitlera som sväller upp i kontakt med vatten och ska fungera som extra skyddsbarriär.
Slutförvaret måste hålla tätt i åtminstone 100 000 år. KTH-forskarna anser att deras resultat visar att kopparkapslarna kan få problem med läckage redan inom 1 000 år.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om