”Mångfalden behövs i samhället”

Kommunen har tagit emot mer än dubbelt så många nyanlända elever än man räknade med när man la budgeten för barn-och utbildningsförvaltningen förra året. Men förvaltningschefen Lisbeth Bodén menar att skolkvalitén inte påverkas negativt.

En ny organisation, med bland andra en skolsköterska och en kurator, ska avlasta kommunens rektorer, som haft stort ansvar för de asylsökande elever som tillkommit under hösten. "Vi är inne i en intensiv rekryteringsperiod just nu, säger barn-och utbildningsförvaltningens chef Lisbeth Bodén.

En ny organisation, med bland andra en skolsköterska och en kurator, ska avlasta kommunens rektorer, som haft stort ansvar för de asylsökande elever som tillkommit under hösten. "Vi är inne i en intensiv rekryteringsperiod just nu, säger barn-och utbildningsförvaltningens chef Lisbeth Bodén.

Foto: Katrin Hellström

Östhammar2015-12-13 08:05

1 Hur garanterar ni att kvalitén bibehålls?

– Vi har en nybildad organisation som vi kallar ”Östhammars centrum för integration i skolan” (ÖCIS) och som ska bestå av ett antal personer med olika yrkesroller, bland annat en kurator, skolsköterska och en samordnare med ett övergripande ansvar. Vi är inne i en intensiv rekryteringsperiod just nu. Organisationen är uppdelad i två delar - en för gymnasieelever och en för grundskoleelever - och tanken är att dessa personer ska vara ambulerande och ta hand om samtliga nyanlända elever. Ordinarie skolpersonal kan därmed fokusera på sina arbetsuppgifter precis som tidigare. Av den anledningen vågar jag lova att undervisningen inte kommer störas, trots ett stort antal nytillkomna elever.

2 Ni la en budget för högst 15 nyanlända skolungdomar - hittills har 39 kommit. Vad betyder det ekonomiskt?

– Vi får ersättning från Migrationsverket. Under hösten har vi tilldelats 32 500 kronor per elev i förskoleklass, 63 800 per elever i grundskolan och 72 500 kronor per gymnasielev. Bidraget kommer att öka rejält till nästa år, särskilt för gymnasieeleverna. Jag känner mig trygg med att vi kommer klara oss med bidraget.

3 Samtidigt görs en del av mottagningen av asylsökande elever av privata HVB-hem och familjehem, vilket borde göra det svårt för barn-och utbildningsförvaltningen att uppskatta antalet nya elever under året. Hur ska ni få kontroll över situationen och vad händer om Migrationsverkets bidrag inte räcker?

– När det gäller privata HVB-hem och familjehem är det faktiskt inte möjligt för oss att ha koll. Vi kan bara arbeta för en så flexibel organisation som möjligt, så att vi kan ta hand om alla barnen. Med den höjda ersättningen från Migrationsverket så är jag inte så orolig för att det inte kommer att täcka det behov vi har av organisation och verksamhet. För övrigt är det alla kommuners ansvar i Sverige att ta ett större ansvar för de asylsökande som kommer.

4 Hur har höstens situation påverkat er?

- Jag vet att skolans rektorer, som haft det övergripande ansvaret för de nyanlända skoleleverna, har det kämpigt under hösten. De ska avlastas av den nya organisationen så fort som möjligt, många av dem går på knäna. Men jag upplever att vi har kontroll på situationen, även om vi precis som alla andra kommuner, har utmanats. Nu arbetar vi på att bygga upp en bra organisation i ÖCIS. I övrigt välkomnar jag mångfalden, det behövs i samhället och jag tror att det kan bidra till ökad social måluppfyllelse i skolan, eftersom elevernas förståelse och tolerans för andra individer och ökar.

5 I veckan tog kommunfullmäktige beslut om att riva Frösåkerskolan. Tidigare har renoveringskostnader för både Olanderskolan och Österbyskolan dragit i väg. Kommer de 206 miljoner kronor som budgeterats för räcka?

– Det är så klart alltid svårt att säga exakta summor, man har utgått från en schablonkostnad, där man räknar ut antal kvadratmeter per elev. Planen är att skolan, som ska blir en 4-9 skola, ska stå klar våren 2019. Själva bygget kommer nog i gång först om ett år.

6 Vilket skick är det övriga skolor i kommunen i? Finns det fler som är i behov av renovering eller ombyggnationer?

– Som det ser ut nu är det enbart vanligt underhåll enligt plan.

Har rätt till skola

Asylsökande barn har inte skolplikt, men rätt att gå i skola från och med det att de fyller sex år. Det är kommunerna som ansvarar för att de får samma villkor och möjligheter till skolundervisning som andra barn.

Enligt Migrationsverket bör barn börja senast en månad efter ankomsten till Sverige, men hänsyn till barnets personliga förhållanden ska tas.

Kommunerna har rätt till statlig ersättning för asylsökande barn i förskola och skola.

Ersättningen består av ett visst fastställt schablonbelopp och avser ett kalenderår.

Källa: Migrationsverket

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!