Många vattendrag i C-län mår dåligt

I Sverige har vi länge varit stolta över vårt fina och rena vatten. Men nu görs en jämförelse inom hela EU och de första resultaten bland annat från Uppsala län visar en delvis annan bild.
- Det är lite av en myt att vi har så bra vatten i Sverige. Vi var tidiga med att rationalisera jordbruket och vi har förstört väldigt många fina vattenmiljöer, säger Gunilla Lindgren som är miljöutredare på länsstyrelsen och samordnar vattenförvaltningen.

Orsakerna till att ett vatten anses ha dålig ekologisk status varierar. Längs de inre delarna av länets kust är övergödningen ett stort problem. Här spelar påverkan från till exempel flodmynningar och tätorter en avgörande roll. När det gäller Gran- och Östhammarsfjärden handlar det dessutom om dålig vattengenomströmning.
- Det här är ett problem som Östhammars kommun känner till sedan länge men ibland vet man inte riktigt vad man ska göra. De har nu bjudit in oss till en dialog, berättar Gunilla Lindgren.

Men också den fysiska påverkan som många vatten utsätts för försämrar statusen. Dikningar, rensningar, uträtningar och vandringshinder i form av till exempel dammar gör att fisken inte kan ta sig fram.
- Ett vattendrag som inte har övergödning som problem men där det finns vandringshinder är Forsmarksån. Vi har fått pengar från Naturvårdsverket för att åtgärda den och då kanske vi till och med kan få öring att vandra upp från havet, säger Gunilla Lindgren.
Andra möjliga åtgärder är att se till att kommunerna slår ned på de enskilda avlopp som inte fungerar som de ska. Dessutom arbetar man med att öka informationen till lantbrukarna för att minska närsaltbelastningen på jordbruksåarna.

- Jag kommer nu att sätta mig och göra ett åtgärdsprogram för Örsundaån. Det kan bland annat handla om att anlägga våtmarker som fungerar som fosforfällor. Flera bönder i trakten har visat intresse för det.
Skattmansöån, Sävjaån och Hågaån tillhör de vattendrag som har dålig ekologisk status enligt kartläggningen. Men ljuspunkter finns också.
- Åloppebäcken som rinner ned i Fyrisån via Jumkilsån är ganska fin, säger Gunilla Lindgren.
Den ekologiska statusen bestäms av flera olika parametrar. Länsstyrelsen tittar bland annat på fisk, bottenlevande småkryp, fastsittande alger och i sjöarna även växtplankton och mängden vass och sjögräs.

- Varje enskild faktor jämförs sedan med ett vetenskapligt referensvärde. Och den parameter som visar på sämst status bestämmer statusen på vattnet som helhet.
Det räcker med att tillgången på fisk är dålig för att vattnet ska anses ha dålig ekologisk status. God status uppnås inte förrän alla levande organismer i vattnet mår bra.
Målsättningen som EU satt upp är att samtliga vatten ska uppnå god status till 2015. För att Uppsala län ska klara detta krävs stora insatser men Gunilla Lindgren vill inte säga att det är omöjligt.
- Jag hoppas mycket på allmänhetens engagemang och jag tror absolut att det går att göra väldigt mycket. Vi har fantastiska vattenmiljöer som vi ska vara stolta över.

Många vattendrag i C-län mår dåligt

En stor del av Uppsala läns vatten mår inte bra. Längs kusten är problemen störst i Gran- och Östhammarsfjärden. När det gäller vattendragen är bland annat Hågaån och Skattmansöån sorgebarn.