Många frågetecken om slutförvar

Hur mycket använt kärnbränsle ska årligen få sänkas ner i det planerade slutförvaret i Forsmark? Vem ansvarar för det radioaktiva avfallet på lång sikt? Och hur ska kunskapen om anläggningen bevaras till framtida generationer?

Forsmark

Forsmark

Foto: Staffan Claesson/arkiv

Östhammar2013-07-31 14:02

Det är några av de frågor som Östhammars kommun vill ha svar på innan kommunen sätter ner foten i frågan om slutförvaret.
– Vår uppgift är att vända på så många stenar som möjligt inför kommunens ställningstagande, säger Marie Berggren, enhetschef på slutförvarsenheten vid Östhammars kommun.

För två år sedan ansökte Svensk kärnbränslehantering, SKB, om att få bygga ett kärnbränsleförvar i Forsmark. Östhammars kommun är en av flera remissinstanser och har även vetorätt inför regeringens slutgiltiga beslut i frågan. Förra året begärde kommunen en rad kompletteringar av SKB:s ansökan.

SKB har därefter gjort vissa förtydliganden men Östhammars kommun är inte helt nöjd. Därför har slutförvarsenheten på kommunen skrivit ett förslag till nytt yttrande med krav på att SKB ska förtydliga sig på en rad punkter.
– En viktig fråga är vem som har ansvaret för det använda kärnbränslet efter förslutningen, säger Marie Berggren.

Så länge dagens kärnkraftverk är i drift är det reaktorernas ägare som har ansvaret, men på lång sikt är ansvarsförhållandet mer oklart.
– Det viktiga för oss är att det klargörs att det inte är Östhammars kommun som har ansvaret, utan staten, säger Anders Bergman, utredare på slutförvarsenheten.

Slutförvarets tänkta kapacitet är 200 kapslar per år, men SKB har uppgett att den gränsen kommer att överskridas ”marginellt” och ”vid enstaka tillfällen”.
– Det är lite för vagt. Vi vill att det ska tydliggöras vilken instans som ska kunna ge dispens för att deponera fler än 200 kapslar. Det får inte bli så att man slentrianmässigt ligger över den gräns som har angetts i ansökningarna, säger Anders Bergman.

Slutförvarsenheten anser också att SKB måste ge ett förslag på hur information om slutförvaret ska bevaras till framtida generationer efter förslutning.
– Det är nog svårt att bevara informationen på ett sådant sätt att den överlever exempelvis en istid, men på några hundra års sikt borde det finnas en strategi för informationsbevarande, säger Anders Bergman.

Slutförvarsenhetens förslag till yttrande ska behandlas av kommunstyrelsens arbetsutskott 6 augusti och av kommunstyrelsen 20 augusti. Senast 26 augusti ska yttrandet ha inkommit till mark- och miljödomstolen.

FAKTA: SLUTFÖRVARET

SKB vill förvara bränslet i urberget

Våren 2011 ansökte SKB om att få bygga ett slutförvar för kärnbränsle i Forsmark och en inkapslingsanläggning i Oskarshamn.

I dag mellanlagras allt använt kärnbränsle i Oskarshamn. Där ligger det i vattenbassänger som kyler bränslet och skyddar omgivningen från strålning.

Om SKB:s ansökan godkänns kommer bränslet sedan att placeras i kopparkapslar som därefter transporteras till det planerade slutförvaret i Forsmark. Kapslarna med det använda bränslet förs ned till tunnlar på cirka 450 meters djup i urberget.

Kopparkapslarna placeras i deponeringshålen och bäddas in i en buffert av lera. När allt använt kärnbränsle har deponerats i urberget fylls tunnlar och schakt med svällande lera.

Ansökan prövas av mark- och miljödomstolen och Strålsäkerhetsmyndigheten men det är regeringen som fattar det slutgiltiga beslutet.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!